Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VIII. När utkom Luthers lilla katekes första gången på svenska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OTTO TIIEDING
som gått före den i behåll varande af 1572. Från allmän
refor-mationshistorisk synpunkt kommer han till detta antagande.
»Det er dog, säger han (I sid. 35), en bekjendt sag, at den lille
katekismus overalt viste sig at fremme reformationens indförelse
og befæstelse og det i stort mon. At reformationens
banebry-dere i Sverige ikke skulde have havt nogen syn herfor, synes
lidet rimeligt. Naar der i tiden omkring 1530 udkom
bearbei-delser paa svensk af Luthers bedebog og store katekismus, da
forekommer det mig ikke sandsynligt, at man lod hengaa hele
40 år, for man oversatte den lille katekismus.»
Ännu ett steg längre går Bang. Af textkritiska skäl sluter
han till, att öfversättningen i den form, den föreligger 1572, ej
kan vara den ursprungliga; till grund för denna senare måste
ju ligga 1531 års tyska edition. Spår efter »en anden og
se-nere hand end den oprindelige oversætters» tror han sig
därför kunna påvisa i 1572 års text.
Dessa spår äro dels hans gjorda antaganden angående
öfversättarens tillvägagångssätt vid hustaflans olika afdelningar,
dels hans utförligt motiverade åsikt om den behandling, fjärde
budets textord fått. Detta sistnämnda betonas särskildt. Det
visas hän på att, då det i 1531 års tyska text heter på
motsvarande ställe: Du solt deinen Vater vnd deine Mutter ehren,
så har fjärde budet i öfversättningen denna lydelse: Tu skalt
hedra tin Fadher och tina Modher etc., således här utvidgadt
med ett tillsatt »etc.». Det slutresultat, som Bang i sin
granskning kommer till, är, att »der lader sig eftervise sterke spor på
en svensk katekismusudgave, ældre en 1572. At denne ikke
skriver sig fra en senere tid en 1548 anser jeg for meget
sandsynligt. Hvorvidt Laurentius Petri kan antages at være
over-sætteren, det er jeg ude af stand til at kunne undersøge, da de
fleste af denne fremragende mands trykte skrifter ikke er mig
tilgjængelige» (a. a. I sid. 41).
Från svenskt håll har den norske författarens mening på
denna punkt å ena sidan värdesatts mycket högt, men å andra
sidan mött motsägelse. I sitt arbete: Svensk Literaturhistoria,
Stockholm 1890 sid. 531, hade professor Schück uttalat: Luthers
katekes öfversattes och trycktes ej förrän 1572 såsom bihang
till detta års Euangelia och Epistler eller rättare till Passio.
Hufvudargumentet för detta antagande är det faktum, att ingen
tidigare upplaga är bevisligen känd. Men sedan Schück tagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
