Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VIII. När utkom Luthers lilla katekes första gången på svenska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. LUTHERS LILLA KATEKES
I0()
gegangen vnd etwa ein lied gesungen als die zehen Gebot oder
was dein andacht gibt; Magdeburgertexten läser på motsvarande
ställe: Post strenue tuum facias officium, Potes autem interim
quoque uel Psalmu uel aliud quoddam sanctum Carmen canere
quo excitetur cor tuum. Vår svenska öfversättning har här:
Sedhan gack j then helgha trefaldigheetz nampn på titt arbete.
Kan tu tå siunga någhon trösteligh Psalm, eller tiyo Gudz Bud,
gör thet tigh itt gott modh. Slutanvisningen vid aftonbönen
är kortare, men äfven den något förändrad. När det i texten
1531 heter: Vnd als denn flucks vnd frölich geschlafFen, och i
latinska editionen: Hane ubi dixeris in utramvis aurem dormias,
så har den svenska öfversättningen här fått en så att säga mera
värdig lydelse: Sedhan läg tigh i the helgha Trefaldigheetz
nampn til at soffua.
Kunna Quensels uttalanden beträffande
katekesöfversätt-ningens genesis dragas i tvifvelsmål, så hafva förut rests tvifvel
mot Bångs mening om detta samma trycks tillkomst. Det ena
beviset, på hvilket han stöder sitt antagande, nämligen
hus-taflans redigering, är osäkert. Dennas utseende kan förklaras
utifrån helt andra utgångspunkter. Den latinska text, som satte
märke i öfrigt på öfversättningen, var att tillgå från 1531 och
ägde en hustafla med rikare förråd på bibelord än
öfversättningen. En svensk hustafla torde redan vid dess af Bang
antagna tidiga framträdande kunna äga den gestalt, som 1572 års
katekes uppvisar, och vittna snarare om ett sammanträngande
af föreliggande originaltexter än ett senare påökande.
Äfven Bångs senare hufvudbevis för en tidigare annorlunda
gestaltad upplaga frestar till motsägelse. Hans åsikt är, att i
den första upplagan fjärde budet haft den gestalt, som det har
i 1531 års tyska tryck, d. v. s. utan löftesorden. Så har
förhållandet varit såväl på första bladet, där de fem
hufvud-styckenas textord voro sammanförda, som också inne i
katekesen. I andra upplagan 1572 skulle en förändring härutinnan
hafva vidtagits efter ett tyskt katekestryck från tiden efter
1542; i detta tryck har till fjärde budet lagts de bekanta
löftesorden. Det skulle vara så, att »den kortere form, hvori budet
er (i den ursprungliga öfversättningen) meddelt i
overensstem-melse med den tyske original af 1531 icke længere svarede til,
hvad man i 1572 ansaa for at være budets rette skikkelse; lige
siden 1542 var man jo vant till en fyldigere form.–— Jeg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
