Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - IX. Finnas några omständigheter, som tyda i högre eller ringare grad på, att 1572 års svenska katekesedition ej är den första?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
OTTO THEDING
komst omkring samma tid tyder på, att man under den för
protestantismen i dess helhet hotande situationen — — — varit
betänkt på att äfven genom positiva läroskrifter befästa den
evangeliska läran i Sverige. Det är ingalunda otänkbart, att
Olavus anmodats härtill lämna bidrag, och att han ställt de
nämnda manuskripten till Normans förfogande.»
Att här äfven nämna Laurentius Petris namn kan icke
undgås. I sin kyrkoordning visar han, att katekesundervisningen
ligger honom på hjärtat. Nämndt är hans föreskrift om
villkoren för att gifva någon sakramentet. I sin »Ordning huru
läsas - skal j Scholerna» bestämmer han Måndagsläsningen så:
På then andra timan nemligen ifrå itt til tid slår skal ock så
alla daghar j wekonne hållas een lecso in Sacris så at
Schole-mestaren annan dagen las någhor book aff Scrifftene och annan
in Catechismo. Förut är omtaladt hans föreskrift för nedersta
klassen om katekestexterna. Om söndagen hålles
repetiti’ons-förhör, då »effter Afftonsongen skola the små examineras in
paruo Catechismo.» Dessa föreskrifter äro ej nya 1571, utan
hafva länge varit gällande. I hans handskrifna kyrkoordning
af 1561 (Ahnfelt a. a. 1893) finnas de. Huruvida de äro ännu
äldre, kan ej sägas. En lucka finnes i serien af våra äldsta
protestantiska kyrkoordningar. Den på herredagen i Arboga
1546 framlagda ordinantian, Laurentius Petris kyrkoordning i sin
äldsta form, är icke funnen. Men att den svenske ärkebiskopen
ej stått utan inverkan från Norman i fråga om
katekesföreskrifterna, är tydligt. Olika sätt att se tingen förefinnas lios dessa
två personer, och många allvarsamma slitningar förekommo
mellan dem i de viktiga ställningar, de innehade, men många
tankar hos konungens utländske förtroendeman har den svenske
ärkebiskopen tagit fasta på och fört vidare i en för den natio
nella utvecklingen af svenska kyrkan gynnsam riktning.
Märkligt är det ökade inflytande, som Luthers lilla katekes
synes få inom svenska kyrkan från de första åren på 1540-talet.
Ett utslag häraf är, att i 1541 års nya upplaga af handboken
på det mycket förändrade formuläret för sjukbesök,
aflösnings-formeln, strängt liturgiskt fixerad, är ord för ord en
öfversättning af lilla katekesens aflösningsformel vid skriftermålet (Ahnfelt,
Utveckl. af sv. kk:ns ordn. etc., Lund 1893, sid. 201, 203, 207;
Quensel, Bidrag till sv. liturgiens historia, Uppsala 1890,1 sid. 127).
I öfrigt är på flere ställen i denna handboks upplaga den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
