Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - IX. Finnas några omständigheter, som tyda i högre eller ringare grad på, att 1572 års svenska katekesedition ej är den första? - X. Från hvem härrör den svenska katekesöfversättningen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 10
OTTO THEDING
på finska. Att det låg honom om hjärtat, att äfven Luthers
lilla katekes skulle öfverflyttas till detta språk, därom vittnar
det fynd, som G. E. Klemming i Kungl, biblioteket i Stockholm
gjorde vid medlet af förra århundradet. Han fann där såsom
pärm ihopklistrade åtta blad af Agricolas år 1542 eller 1543
utgifna Abc-Kiria. (Jfr Prof. K. G. Leinbergs fotografiska aftryck
af Agricolas finska abcbok, Helsingfors 1884). Denna Abcbok
börjar »AbcKiria Michael Agricola Cristiano Salutem–-»
och innehåller först en på knittelvers affattad uppmaning till
finnarna att lära sig :alcu oppi», d. v. s. grundläran eller den
första läran. Sid. 2—4 innehålla alfabetet och enklare
läsöfningar; sid. 5 — 8 De tio buden enligt den hebreiska texten i
Exodus 20 kap.; sid. 8 Trons artiklar: Om skapelsen, sid. 9
Om återlösningen; sid. 10 Om helgelsen; sid. 11 —12 Om bönen
Fader vår; sid. 12 Engelens helsning; sid. 13—14 Döpelsens
sakrament är det första i dessa Guds ord innefattade bjöd vår
Herre Jesus Kristus sina lärjungar, sägande: Gån ut etc.; sid. 15
Det II sakramentet är den heliga aflösningen, kyrkans nycklar
och syndernas förlåtelse, sid. 16 Det III sakramentet är Kristi
lekamens och blods sakrament inneslutet i dessa ord etc. Slutet
af boken saknas. Luthers förklaring saknas väl i det finska
fragmentet, men utkom sannolikt redan under Agricolas tid, ehuru
något exemplar däraf icke mera finnes bevaradt. Att verkligen
ett sådant funnits före det af Paulus Juusten 1574 utgifna, därpå
tyder den titel, som här på svenska lyder: »Catechismus
finskspråkiga öfversättningen förnyad (eller förbättrad)» etc.
(Upplysningarna godhetsfullt meddelade af prof. H. Lundström).
X. Från hvem härrör den svenska katekesöfversättningen?
Att en svensk katekesöfversättning funnits till fore 1540,
är ej troligt. Om en sådan före den kända af år 1572
framkommit, har Normans verksamhet i Sverige säkerligen ej varit
utan största betydelse för dennas tillkomst. Att han ej själf
kunnat kläda Luthers bok i svensk dräkt är visst, då han aldrig
blef svenska språket fullt mäktig.
Laurentius Petri har bringat till utförande Normans tankar
angående en ny postilla. Är 1555 utgaf han en ny sådan, som
skulle träda i stället för den äldre postillan af hans broder, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
