Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Eva Fryxell. Bref rörande ärkebiskop J. O. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
han städse varit min idol. När har också någon varit till den
grad älskad och vördad af ett helt folk som han, och när har
någon varit så begråten som han? Aldrig! Och dock — hvad
har den högt älskande, den djupt sörjande nationen gjort för
den store mannens minne? Intet! Nationen egde ett länge
erkändt behof af en värdigare andaktsbok, än den föråldrade,
med den estetiska känslan icke längre öfverensstämmande
gamla psalmboken; många försökte förgäfves att åstadkomma
en sådan, men alla strandade på försöket. Då framstod Wallin
och räckte Nationen hvad hon önskade. — Tvifvel och otro
hvilade blytungt öfver tidehvarfvet, och kyrkorna stodo tomma.
Då uppträdde Wallin och töcknarna försvunno, och folket
lif-vades till en nyfödd religiositet, och kyrkorna fylldes åter.
Tusendetals föllo ett offer för lasten eller armodet, men Wallin
beredde räddningsmedel deremot. För allt detta och mycket
dertill har han, som sagt är, och vi nogsamt veta, erhållit
ingenting till belöning. Då nationen uppreste en ärestod åt
Tegnér, glömde hon Wallin, om hvilken dock samme Tegnér
yttrat: »man kan vara en ganska utmärkt man både i landets
och kyrkans, både i snillets och religionens häfder, utan att
derför kunna jemföras med Wallin». Öfver Geijer preglades
en skådepenning och ett stipendium stiftades till hans
åminnelse, och på det ställe, der han föddes har, likasom på
Tegnérs, en minnesvård blifvit upprest. Intet af allt detta har
egnats Wallin. Stockholms presterskap anlade sorg vid
Wallins död; men har det (såsom presterskapet i Wexiö och
Hernösands stift gjort med Tegnér och Franzén), låtit uppsätta
hans porträtt uti consistorii sessions rum ? Nej! — En menniska
mera älskad och mera otackad känner jag icke.
Måtte det minne, jag åt honom bereder, åtminstone förmå
att framhålla honom uti hans rätta dager; men ack! huru svår
är icke segern öfver illviljan, oförnuftet och fanatismen!
Om benäget öfverseende med den långa skrifvelsen
anhåller Tit:i ödmjukaste tjenare
S. A. Hollander.
P. S. Af Tit:i »Bidrag till Sveriges Litteraturhistoria»
måste jag neka mig nöjet att begagna något, emedan arbetet
derigenom skulle blifvit fördyradt. Af samma anledning har
jag måst lemna å sido äfven Järtas recension uti Odalmannen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
