Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 82
H. LEVIN
stiftschefen skedde utan vidare af regeringen. Visserligen
antyder redan 1571 års kyrkoordning, att utnämning af stiftschef,
biskop, skall föregås af val inom stiftet. Bestämdare stadganden
därom gåfvos i konung Sigismunds försäkring om religionen.
Klerkeriet med kapitlet och stiftet» skall uppsätta förslag, en
föreskrift, som dock sällan blef iakttagen. I stället brukade frågan
öfverlämnas ät riksdagsprästerskapet, när det var samladt. Eljes
utnämnde konungen utan vidare.1 I det fall, hvarom här är
fråga, förekom ej något föregående val. Regeringen var af
fredsfördraget oförhindrad att tillsätta en svensk man. Härpå
var man också betänkt i rådet. Några dagar förut hade man
öfverlagt i denna fråga. Det var då tal om att sända »en
biskop och en borgmästare hädan ifrå, att h:ns k. m:t beneficiis
kunde draga dem hit till Sverige.» Emellertid frångick man
denna tanke, hvad stiftschefen beträffar.2 Anledningen därtill
var nog, att man fruktade att genom en sådan åtgärd väcka
misstämning bland det gotländska prästerskapet. Allt nog,
endast några få dagar därefter utfärdades fullmakten för Strelow.
Denne man var infödd gotlänning. Han hade vid 20 års
ålder blifvit kyrkoherde i Vall. Vid unga år blef han
därjämte prost i norra tredingen3 och kort därefter i
medeltredin-gen. Tydligtvis var han den mest ansedde bland stiftets
prä-.sterskap. Han åtnjöt allmänt förtroende bland sina
ämbetsbröder.4 Kanske var detta också en anledning till, att man icke
vågade förbigå honom vid superintendentsvalet. Emellertid
torde Strelow ha varit en tämligen böjlig natur, som hade lätt
att rätta sig efter omständigheterna och att draga fördel af de
nya förhållandena. Jöran Wallin, en af hans efterträdare, säger
om honom, att han råkade att lefva i »kullbytte-tiden, då re-
1 Cornelius, Svenska kyrkans historia efter reformationen I s. 210.
2 Till borgmästare däremot utsågs en svensk Magnus Palumbus, fullm.
den 30 nov. 1646.
3 De 3 kontrakten på ön benämnas af gammalt tredingar, norra, södra
och medeltredingen.
1 Vid kapitelsammanträde den 21 juni 1647, sedan han af den svenska
regeringen blifvit utsedd till superintendent och i följd däraf måste nedlägga
sitt prostämbete i medeltredingen, begärde han sina kontraktisters
»skuds-maal.» Det lämnades honom in amplissima forma: »Då äro uppståndne
samtlige hederlige prästmän uti midlertreding och med en mun bekiänt forb.
nr.r Hans Strelow att hafva skickat sig ärligen och väl uti sin beställning,
så de tackade honom godt uti alle maader.» V. P. d. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
