Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. LEVIN
det att svenska präster skulle tagas till att betjäna de gotländska
församlingarna. Emellertid gaf han Spegel fria händer i detta
stycke. Denne fick nämligen sin konungs medgifvande att
antaga och betjäna sig af de personer, som han själf ansåg tjänliga,
ett medgifvande, som Spegel begagnade sig af att i enande
intresse befordra hufvudsakligen gotlänningar på ön. Han hade
så mycket mer anledning därtill, som det visade sig fast
ogörligt att under rådande förhållanden få öfver fullt acceptabelt
folk från fastlandet. Det var endast i få undantagsfall,
fast-länningar under Spegels tid erhöllo transport till Gotland. En
befallning, som konungen gifvit sin andliga troman på ön att
insätta svenska prästmän särskildt på de sydligare delarna af ön,
där ett noggrannare öfvervakande af prästernas görande och
låtande i orostider mötte svårigheter, och att från dessa delar
af stiftet förflytta ett par namngifna prästmän, som under det
nyss afslutade kriget visat sig opålitliga, lagade Spegel, att han
blef frikallad ifrån.1
I början af Petrus Stjernmans tid upptog det gotländska
prästerskapet frågan om sina egnas befordran i riksdagsbesvären
1686. De åberopade drottning Kristinas prästerna 1647 gifna
löfte, att de egna ej skulle förbigås, och begärde k. m:ts
ytterligare konfirmation på att »landsens barn» framför någon annan
måtte varda här i stiftet promoverade, på det att man så mycket
tryggare måtte kunna hålla sina barn och sin ungdom till
studier. »Vi förplikta oss däremot igen med all underdånig trohet»,
heter det, »att så oss själfva som våra barn och ungdom till
Sveriges uniformitet uti språk och kyrkoceremonier i alla stycken
lämpa och accomodera».2 K. m:ts resolution blef icke alldeles sådan,
som prästerskapet önskat den. Det heter nämligen däri, att
»enär landsens barn och ungdom sig på studier lägga och de
befinnas af så goda kvaliteter samt färdiga uti svenska språket,
att de uti kyrkor och skolor kunna bekläda något ämbete, hafva
ock därjämte det goda namn och loford om sig, att de föra ett
ärbart, nyktert och gudfruktigt lefverne», vill k. m:t likmätigt
drottning Kristinas resolution 1647 hafva förtröstat dem »att de
skola vid förefallande öppningar där uti stiftet blifva ihugkomna
och ingen åtskillnad i det fallet göras emellan en svensk och
1 Denna sak har jag utförligt behandlat i »Visby stift under Spegels
ledning», Kvrkohist. årsskr. 1903, ss. 287—302.
2 Besvären af d. 28 sept. 1686, »Prästerskapets besvär, Visby stift». R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
