Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 h. levin
Af dem var rektorn vid Visby skola Nikolaus Sepelius, som
först efter en 2oårig verksamhet vid rektorsämbetet 1706
befordrades till Rute pastorat. Han var då en nära 60-års man.
Under samma tid erhöllo åtminstone 8 gotlänningar befordran
på grund af superintendentens förord. Pastoraten tillsattes
samtliga under denna tid af k. m:t. För konrektorn vid Visby skola
Nils Nora 11 der, likaledes fastlänning, hvilken i öfver 20 år tjänat
både i församlingen och i skolan, dels i Visby och förut i
Stockholm, lade sig Kolmodin förgäfves ut hos k. m:t, hvilket
ger superintendenten anledning att i en skrifvelse till kungl,
sekreteraren Schmedeman beklaga sig öfver, att »här gå
grå-håriga, ärliga svenska män», som tjänat i Guds församling och
i skolan öfver 20 år, och kunna icke »komma till någon annan
lägenhet».1
Den princip, som under hela den tid, vi följt, iakttagits i
fråga om prästerskapets rekrytering, var sålunda den: Gotland
åt gotlänningarna. Jämförelsevis obetydliga tillskott af
prästerliga ’krafter hade kommit från fastlandet. Det torde ej kunna
förnekas, att klokheten bjöd att under rådande förhållanden följa
en sådan princip, dä ännu en mot Sverige afvog sinnesstämning
ofta gaf sig tillkänna och helt naturligt hade fått näring, om de
styrande handlat på annat sätt. Men å andra sidan är det ej
underligt, att under dessa förhållanden inkorporeringen gick
tämligen långsamt för sig. Därtill bidrogo också de täta
ombytena i öns yttre politiska ställning, något som ofta vållade
oreda och villrådighet i inre — äfven kyrkliga — förhållanden.
Tydligen var det meningen att redan från början införa
svensk kyrkolag och svenska kyrkostadgar. Den 1646
förordnade kommissionen erhöll därför i uppdrag att vidtaga anstalter
för införande af svensk kyrkoförfattning. I § 20 i den för sagda
kommission utfärdade instruktionen heter det: »Efter ock
kyrkoväsendet pä Gotland icke tjänar längre stå utan ett visst skick
och ordning för åtskilliga orsaker skull; ty skola kommissarierna
Gotlands prästerskap och såväl borgare som allmogen till herr
Hans Strelow, till dato kyrkioherde i Wall anvisa hos honom
att anbringa alla kyrkiosaker och taga af honom besked i allt
det, som Guds ord och kyrkioordningen är likmätigt». Med
kyrkoordningen afses naturligen den svenska. Däremot är det
1 Skr. af d. 18 okt. 1705. Visby kons. t. k. nr.t. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
