Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
införandet af svenskt kyrkoskick på gotland
i9c)
tills blifvit föga efterlefd. K. m:t hade därför »med allvar»
förnyat sir.a förut härom gifna order, att nämnda kyrkordning
skulle i allt iakttagas.1
Oaktadt Spegel från prästerskapets sida vid sitt arbete för
införande af svenska ceremonier möttes af »vidrigheter» och
»difficulteter», lät han sig dock icke förtröttas. Han kunde
också redan i början af 1681 meddela konungen, att han »en god
begynnelse gjort hafver till svenska kyrkoceremoniernas införande
i församlingarna», och året därpå, att prästerskapet »med all
flit vinnlägger sig om språkets och ceremoniernas likformighet».
Konungen uttalade också i sin resolution på prästerskapets
besvär vid samma års riksdag, 1682, sitt välbehag öfver prästernas
redobogenhet att vara »uti all ting likformiga med dem af deras
stånd annorstädes i riket». Under sina visitationsresor på ön
sökte Spegel också förmå församlingarna att allmänt bruka svensk
psalmsång vid gudstjänsten och svenska ceremonier, liksom han
också ifrade för att svenska språket skulle brukas både af
predikanter och af lärarne vid barnens undervisning. I fråga om
svenska språkets bruk vid barnundervisningen på landet fick
han dock röna åtskilligt motstånd från folkets sida. Där
prästerskapet eftersatte sin plikt att befordra svenska kyrkobruk, lät
han förmaningar och varningar icke uteblifva.2
Emellertid rådde brist på nödiga exemplar af
kyrkoordningen. Det var endast ett ringa antal af prästerna på Gotland,
som ägde den. Värre var, att behofvet ej kunde fyllas.
Prästerskapet anhöll i sina riksdagsbesvär 1682, att man skulle erhålla
nödiga exemplar, »på det att vi icke ovetandes skolom förgripa
oss uti något, det vi med dyr ed hafva förplikat oss att hålla
och göra». Men det var ej tänkbart att uppbringa tillräckligt
antal för de nyförvärfvade provinserna af den nu öfver ioo år
1 »Visby stift under Spegels ledning». Kyrkohist. Arsskr. 1905, s. 309.
2 D. 9 nov. 1681 uppdrog han åt prosten i Gothem att allvarligen
förraana v. pastor i Eskelhem Augustinus Hildebrand att ställa sig k. m:ts
befallning 0111 svenska ceremonier till efterrättelse. Samme prästmän blef i början
af Stjernmans tid antagen på prof på ett års tid till Eskelhenis pastorat,
innan han skulle få fullmakt på gället, bland annat därför, att han varit »lam
uti uniformitetens befrämjande». Se prot. d. 15 juni 1687, 9 febr. 1688. —
1). 23 febr. 1682 förmanade Spegel sina konsistorialer att med flit och allvar
förehålla sina ämbetsbröder deras plikt att vänja sig vid det svenska språket
och de svenska ceremonierna samt att tillse, att ungdomen vandes vid
svenska språket. Se prot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
