Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Lundström. Ur »själfbekännelser» från början af förra århundradet (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur »själfbekännelser»
från början af förra århundradet.
Bland Love Almqvists hänförde beundrare i det litterära
och akademiska Lund vid slutet af 1830-talet var väl johan
Henrik Thomander den mest betydande. Fråga är dock om
icke en annan af hans sydsvenska vänner öfvat ett väl så stort
inflytande, då det gällt att stämma den allmänna opinionen till
Almqvists förmån.
Det gick ju så underliga rykten om den fantasirike
uppsvensken. Kunde en novellförfattare och skald duga till
vetenskapsman eller ens till professor? peter wieselgren besinnade
sig icke länge. En dunderpuff till professorsstolen skulle
vännen få, och så skref han sin artikel »Gåtan löst» i Skånska
Correspondenten. Gåtan — hur Love kunde vara på en gång
exakt författare och skald - löses på fullt modernt vis —
genom hänvisning till hans släktarf. Han var ju dotterson till
Gjörwell »svenska undervisningslitteraturens patriark» och
brorson till »den genialiske biskop Almqvist i Hernösand, en
prelat som brukade fantisera så, som endast Jean Paul kunde göra
det». Men på samma gång var denne prelats lifsuppgift, säger
Wieselgren, »att på tviflets väg söka sanningen».
Onekligen ha härmed väsentliga drag i Erik Abraham
almqvists andliga utrustning och verksamhetsriktning blifvit vidrörda.
Såsom akademisk lärare — föreläsare och författare — är han
i viss mening banbrytande. Han röjer väg för Kants inflytande
på det kristliga tänkandet i Sverige, om till öfvervägande
båtnad för teologi och kyrka må här vara osagdt. Fadern, Erik
Jonas — en af de ypperste teologie professorer vår uppsvenska
fakultet någonsin ägt — hade i sin dogmatiska lärobok byggt
ett högt skattadt bålverk mot det vulgära fritänkeriet och äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
