Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Lundström. Ur »själfbekännelser» från början af förra århundradet (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 1 O
herman lundström
af mera karaktäristiska uttalanden ur en närmare tvåtusen sidor
upptagande kvartvolym, som innehåller Almqvists anteckningar
från åren 1805—1830. 1
Men dessförinnan må i korthet erinras om den yttre ramen
för författarens lif och i sammanhang därmed anföras ett par
samtida omdömen om hans personlighet och verksamhet.
Född 1767 och son till teologie professorn Erik Jonas
Almqvist inskrefs Erik Abraham redan vid tretton års ålder
vid Uppsala universitet, där han 1794 promoverades till fil.
magister och samma år aflade teol. kandidatexamen. Docent
inom teologiska fakulteten och teol. licentiat följande år erhöll
han 1797 förordnande att upprätthålla sin faders akademiska
undervisningsskyldighet och förestod nu under icke mindre än
nio års tid professuren i dogmatik och symbolik. Under sådana
förhållanden är ej underligt, att förhoppningar väcktes hos Erik
Abraham att efter faderns död 1808 blifva hans efterträdare
såsom ordinarie innehafvare af nämnda lärostol. Trots teologiska
fakultetens enhälliga och det större akad. konsistoriets i det
närmaste enstämmiga förord 2 blef han emellertid af regeringen
förbigången. Matematices och astronomie professorn ANDERS HULTÉN
fr. Greifsvald fick platsen. För Almqvist var detta ett hardt slag,
och lian synes aldrig ha fullt hämtat sig efter denna motgång.
Några år senare (1812) kallades han till biskopsstolen i
Härnösand, där han vid sin död den 29 juli 1830 säges hafva
efterlämnat ett aktadt och älskadt minne. I biografiskt lexikon får
han erkännandet att hafva varit en verksam och nitisk
styresman för det vidsträckta stiftet.
Wieselgren har, såsom vi hörde, då det gällde att plädera
för Love Almqvists anställande vid Lunds universitet,
förklarat, att den »genialiske» biskop Almqvists lifsuppgift var
»att på tviflets väg söka sanningen»3 Andra samtida
vittnesbörd om Erik Abraham Almqvist gifva vid handen att han
äfven var känd för en träffsäker, ej sällan bitande kvickhet.
1 Volymen tillhör biskop Almqvists sonson, professor Ernst Almqvist
i Stockholm.
J I konsistoriet erhöll Almqvist tjugo röster till det första
förslagsrummet och en röst till det andra. Hultén erhöll 1 röst till det första, 18 till det
andra och 2 till det tredje. Se St. Akad. Kons.ets protok. ,3/r, 1808 § 10.
s Skånska Correspondenten 1838 n:o 40 anf. af A. Th. Lysander i hans
monografi öfver C. J. L. Almqvist. S. 256.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
