Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. Lundström. Handlingar från rättegången med Olaus Petri och Laurentius Andreæ i Örebro 1539—40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99 .MEDDELANDEN OCh AKTSTYCKEn
heet ti]lbörligh hörsamheet och reddoge skalle hollett bliffue, som
S. Påfwell befalltte sin lärjunge att göre, ad Thimot. Cap. 4.
Huilkett doch Hans Kon. M:tt fast annerlunde befunnett hafuer ock
synnerligen- i Stockholm, att Hans Kon. M:ttz vndersåther
gö-nom predikerne, lijke så aff then ene som aff then andre,
myc-kett meere till all kötzligh frijheet, än till hörsamheet tillförde
blefue. The beskrije vti theres prediken Hans Kon. M:tt till
dett argeste och meene, att Hans Kon. M:tt icke förstå skulle
theres listige förblommede och obligeanta ordh, såsom thett
officium, huilckett apostellen löreskrifuer Thimotheo 1 Cap. 1,
vttrycker och huru rätt i then motten handlett är, wette the
wäl, huilcke skriften opå thenne för:ne stadh läsitt haffwe.
Hans Kon. M:ttz öffuerste rådh hafue efter Hans Kon. M:ttz
egen befallningh margfalleligen tillsagt predikerne, att the
predika och läre skulle thett enfoldige folck cathechismum,
huru-lunde the vti grunden klarligen the tije Gudz budordh och troon
förstå skulle, läre att känne theres konungh, huilcken af Gudz
synnerlige skickelsse och krafftt till thette fädernes rijke (såsom
then helige Moses och Israels barn) förseedd är och all
chri-stelligh troo bewist hafuer, tacke och lofue then alzmechtigste
Gudh, för sådanne welgerninger ware och blifue theres
öffuer-heet för sådan bewist trooheet thess lydigere. Ja, huadh skeerr"
Predikerne, dhe stå opå predikestolen och bladra, icke wiliendes
predike folckett cathechissmum före, vten komme här före medh
S. Johannis Apocalips, lijke som the ville seije, huadh är thett
att predika cathechismum, thett är lijke såsom Christus nu först
på en assninne till Jerusalem på nytt rijdhe skulle. Neij, icke så,
dhe wele vti en fast högre ande, än Paulus eller andre hellgon
giordtt hafwe, tage skriften widh baakfooten och medh S.
Johannis Appocalipsim (lijke som the wälberustede vti heele
kö-ritzen opå dhe störste hingster till tornier platzen) i
christen-domen här förekomme och pråle, hwilcke the sielfue då icke
förstå. Men wele wij retteligen see till, då finne vij klartt och
vppenbarligen, att patriarkerne af begynnelssen, desslikes
pro-pheterne, ia, Christus sielff och apostlerne efter honom icke
an-nedt lärcltt, predikett och drijffued haffue, vten catchechissmum.
Opå huad annett begynne the propheter theres sermon, när the
seije onus moab och annett sådantt, en dråpeligh sköön
prediken, Sophonie i thett andre capittell, Christus i then longe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
