- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tionde årgången, 1909 /
153

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UNDERRÄTTELSER ho

på hans 60-årsdag, har D:r ToRVALD HÖJER lämnat ett
synnerligen intressant och värderikt bidrag Till kännedomen om
Vadstena klosters ställning såsom religiös institution. Det problem,
hvarmed för.:n i denna skrift hufvudsakligen sysselsätter sig, är,
huru en till själfva sina organisatoriska grundprinciper verkligen
så svag och otymplig orden som Birgittinerorden kunde vinna
en så pass framskjuten kyrklig ställning, en så pass vidsträckt
utbredning, som den likvisst verkligen fick? Den svårbesvarade
frågan har genom d:r HÖJERS undersökningar förts ett betydligt
stycke framåt mot sin lösning. Såsom en första förklaringsgrund
anför han »stiftarinnans egen öfverväldigande personlighet: hennes
helgongloria omstrålar från början den nya stiftelsen på dess
väg.» Framför allt är det — såsom redan förut, särskildt af
K. G. WESTMAN framhållits — genom sin profetiska verksamhet,
som Birgitta förvärfvat sig sin framskjutna plats i medeltidens
historia, genom den, som hon gjort sin insats i den medeltida
kyrkan och religiositetens lif. »För sin samtid liksom för sin
närmaste eftervärld blef hon, hvad Joachim från Floris varit för
den äldre medeltiden. Alltifrån 1300-talets slut nämnas de åter
och åter tillsammans såsom de förnämsta profetiska
auktoriteterna.» Förf.:n uppvisar ock, hvilken betydande användning
Birgittas revelationer funnit inom den utgående medeltidens
politiska och kyrkopolitiska agitationslitteratur. »Hennes
oblidke-liga stränghet i den sedliga uppfattningen, hennes flammande
ovilja mot den förvärldsligade och vinningslystna andan inom
kyrkan, hvars nära samband med systemet hon säkerligen icke
såg, hennes konkreta framställningssätt, hennes språks glödande
bildprakt och framför allt hennes, såsom Westman säger,
’oerhörda styrka i invektivet’, allt detta var ägnadt att gifva hennes ord
vingar bland folket.» —En annan viktig förklaringsgrund till det
påpekade förhållandet finner förf.:n däri, att Birgittas orden
tvifvelsutan fyllde ett af samtidens förnämsta behof, mindre kanske
i rent religiöst afseende än i allmänt socialt hänseende. Saken
sammanhänger »med en fråga, som till följd af ändrade sociala
förhållanden gör sig gällande under medeltidens sista
århundraden, näml. kvinnofrågan eller rättare kvinnornas försörjningsfråga».
—- Såsom bidragande orsaker till birgittinernas framgångar
framhåller förf.:n dels hvad han från en annan synpunkt betecknat
såsom en organisatorisk svaghet, nämligen birgittinerklostrens
afhängighet i vissa punkter af det sekulära prästerskapet eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1909/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free