Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - P. H. Brown. History of Scotland, vol. 2. Cambrigde 1902. P. H. Brown. Scotland in the time of queen Mary. London 1904. Andrew Lang. John Knox and the Reformation in Scotland. London 1905. J. P. Whitney. The Reformation. London 1907. Thomas M. Lindsay. A History of the Reformation, vol. II. Edinburgh 1907. J. H. Shepherd. Introduction of the History of the Church in Scotland. London 1906. Anthony Mitchell. A short History of the Church in Scotland. London 1907. Anm. af E. L—ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I84
GKANSKXINGAlt OCH ANMÄLNINGAR
grafl öfver John Knox, London 1895, som dock ej varit mig
tillgänglig. A andra sidan har en omvärdering framträdt i fråga
om källornas vittnesbörd om personerna själfva, deras
gärningar såväl som deras karaktärer, under principiell sträfvan att
frigöra sig från både protestantiska och katolska sympatier.
Främst gäller detta den ofvannämnda undersökning, som gifvits
John Knox af Andrew Lang, berömd för sin stora »History of
Scotland», vol. I—III Edinburgh 1900—1904. Det skall
visserligen icke kunna sägas, att han lyckats opartiskt teckna den
märklige mannens bild, och därmed äfven Maria Stuarts; en
naturlig reaktion mot okritisk Knox-beundran i Skotland har
nog fört Lang till ett ensidigt betonande af vissa i och för sig
riktigt iakttagna svagheter och karaktärslyten hos reformatorn
och till ett ohistoriskt minskande af felen hos dennes
motståndare. Men Langs framställningar ha väckt den största
uppmärksamhet och åter kallat Knox-problemet till stark aktualitet.
Hans inflytande spåras öfverallt i den nyaste protestantiska
kyrkohistoriska litteraturen (Tschackert i den förträffliga sista
upplagan af Kurtz’ Kirchengeschichte 1906 har först i »Nachtrag»
omnämnt den). Så sluter sig den högkyrklige
Cambridge-forskaren Whitney helt till Lang i sin väl skrifna, men ytterst
anglikanskt ensidiga och Luther helt underskattande
framställning af reformationstiden 1503 — 1648 (i boken prisas b. a. Denifle
såsom den där blottat Luthers brist på originalitet och
felaktigheterna i hans uppfattning). Ä andra sidan utgör den
samtidigt utkomna, i större skala anlagda reformationshistorien af
rektorn vid den unierade skotska frikyrkans college i Glasgow
Lindsay i sin framställning af skotska reformationen en
fortgående, om ock ej som sådan angifven polemik mot Lang
(Lang är ej ens nämnd i Lindsays litteraturförteckning); här
föres den traditionella uppskattningen af Knox åter starkt fram,
om ock genom motsatsen till Lang under ny motivering och
belysning. (Lindsays arbete är i sin helhet synnerligen värdefullt,
öfverallt grundadt på utförliga studier, ofta från källorna, utmärkt
väl skrifvet och med en moderat anglikansk synpunkt väl
ägnadt att komplettera de tyska framställningarna. En intressant
karta öfver de religiösa rörelserna i Europa under 1500-talet
förhöjer värdet.) Slutligen ha bl. a. de bägge ansedda författarna af
Skotlands kyrkohistoria och medlemmarna af skotska
episko-palkyrkan Mitchell och Shepherd gått en medelväg, i det de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
