Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - I. Hembygd och släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 . EMIL LIEDGREN
Kort efter sonens födelse flyttade föräldrarna till Fagersta
och längre fram till Holms boställe, ungefär två och en half mil
från Falun. Förmodligen har fadern vid den sistnämnda
flyttningen blifvit befordrad till fänrik, ty bland »Lieutenants och
Fendrichs-Boställen wid Ofwerste Lieutenantens Coinpagnie»
nämnes i Hülphers Dagbok också Holm. Först 1806 eller 1807
tycks fadern ha blifvit löjtnant. I kyrkböckerna i Tuna nämnas
ännu tvenne flyttningar: först (1812) till Rome och sedan (1817)
ur socknen till staden Säter, där äldste sonen köpt dem en liten
gård, sedan fadern fått afsked med kaptens rang.
Många syskon trängdes snart i boställsstugan i Holm. Inalles
hade makarna nio barn, af hvilka dock fyra dogo vid späda år.
Särskildt var 1796 ett sorgens år: då dogo två små gossar och
en flicka i juni—juli. Sjukdomarne voro enligt dödboken
scharlakansfeber och koppor. Sedan fru Beata Wallins mor för
andra gången blifvit änka, flyttade hon till sin dotter och måg
och afled hos dem 1794.
Af Tuna kyrkböcker se vi, att Johan Olof bevistat husförhör
hemma i församlingen 1791 och 1792 i början af året. Men redan
1788 på hösten blef han intagen i Falu trivialskolas första klass.
Hurudan var den andliga luftkrets, hvari Wallin lefde som
barn, hurudant var hans hem i religiöst hänseende ? Att där
härskat gudsfruktan och allvar, därom vittnar han själf på många
ställen. I sin inträdespredikan i Solna 1810 talar han om »de
lyckliga år, då det späda hjärtat af ömma och gudfruktiga
föräldrar först öppnades för Religionens enkla och rörande sanning»,
och hur det alltifrån denna tid varit hans hopp »att en dag som
en rättskaffens Guds och Jesu Christi tjenare få hugna deras
hjertan». Den ofta anförda apostroferingen till modern i
Uppfostraren (»O du min egen mor» etc.), de verser, med hvilka
han tillägnade föräldrarna sin gradualdisputation (1803), det förut
nämnda Skaldebrefvet till en vän under en sjukdom (1807) och
äfven andra ställen i hans skrifter1 föra samma språk. Hans
lefnadstecknare ha särskildt lagt vikt vid moderns inflytande
på hans religiösa utveckling, och det var ju naturligt, att hon
blef hans egentliga fostrarinna i fromhet och förtröstan. Men
o o
äfven i fadern har han haft en läromästare i gudsfruktan: det
berättas, att han gifvit honom sin välsignelse med dessa apostelns
1 T. ex. talet vid skolkamraten Daniel Ströms begrafning i Stockholm
(Religionstal vid åtsk. tillfällen, III: sid. 328).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
