Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - II. Skol- och gymnasietiden (1788—1799)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
. EMIL LIEDGREN
den (Herdaminnet I: sid. 387) hade vunnit några pris i
Göteborgs Vitterhetssamhälle för lärodikter (bl. a. om ett så poetiskt
ämne som Fiskerierna), och kanske bidrog detta till att han blef
föredragen till lektorsplatsen efter Ramén framför Benjamin
Höijer, som samtidigt sökte. F. ö. kan man vara ganska viss
på att två af lektorerna ej ville ha en så nymodig och
äfventyrlig filosof till kollega: både Prim. Theol. Lectorn Joh.
Gott-marck och See. Theol. Lectorn Thomas Jedeur voro ifriga
motståndare till Kants filosofi och hela det kritiska tänkandet
öfverhufvud.1
Hvilken ställning Gottmarck i teologiskt afseende intagit, är
måhända ej så lätt att säga. Ehuru den ende inom
gymnasie-lärarnes krets, som tagit någon teologisk lärdomsgrad (G. var
teol. kand.), synes hans ekonomiska och politiska intressen
nästan ha hotat att uttränga de teologiska. I en skrift om
Sveriges politiska, moraliska och ekonomiska tillstånd (Sthlm.
1795) utgår han från Montesquieus sats, att ekonomien i ett
land grundar sederna, och resonerar sedan nästan uteslutande
nationalekonomiskt. Enligt Herdam. (I: 120 f.) skall han ha
varit »en ovanlig, kraftfull karaktär», som fått lida svåra
motgångar i befordringsväg — äfven dessa tyckas ha sammanhängt
med med hans ekonomiska intresse. Att han emellertid haft
teologiska böjelser, kan man förstå däraf, att han två gånger
presiderat vid prästmöten.
Jedeur (död som domprost i Västerås, Wallins företrädare)
framstår mera klart som en nitisk, ortodox kristendomslärare,
väl förtrogen med bibeln, psalmboken och de symboliska
böckerna — hans tryckta predikan är rik på citat från dessa
källor. »Saliggörande tro fås aldrig utan Upplysning; men då
skall denna ej sökas i menniskodigt, utan i Guds wisdom».
Han prisar regeringen, som visat sådant nit för den rena lärans
bevarande (Gustaf IV Adolfs skrifvelse till rikets konsistorier i
jan. 1800, att de måtte tillse, det prästerna predikade Guds ord
och Kristi lära i dess renhet samt undveke världslig moral och
filosofi), och beder om kraft för Guds tjänare att skingra tidens
villor etc.
1 Se Gottmarcks Kantiska s. k. Philosophien utvecklad och uppdagad
(Sthlm 1796) och Jedeurs Predikan på Annandag Pingst 1800 (inför de
kungliga vid Norrköpings riksdag). Jämför Nyblaeus, Den filosofiska forskningen
i Sverige. I: 2, sid. 128.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
