Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - III. Uppsalatiden (1799—1804)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Det är visserligen ej så ovanligt att i samtida
landsortstidningar påträffa poem, i synnerhet begrafningskväden, där Jesu
namn nämnes, men att vid denna tid midt i en »idyll» —som
Wallin troligen skulle velat kalla det ifrågavarande stycket1 —
möta Jesu namn är öfverraskande. Det tyckte också den förut
nämnde kritiker, som i ett följande nummer af Carlstads
Tidningar (n:r 47, dat. 21/n 1801), grundligt nagelfor Visa för
flickor och Natten. Efter att ha gjort några mycket
berättigade anmärkningar mot dikternas klena språkform och
»alldagliga moraler» säger han om Natten: »Andra vversen2 slutas i
Psalm-stil men som jag ej wet, om detta stycke skal wara Ode,
Hymn eller Psalm, kan jag ej säga något derom — wersslaget
bådar åtminstone et Lyriskt stycke — kanske under det
beskedliga namnet Stancer.»
Att en strof »slutade i psalmstil», var säkerligen ingen
ré-kommendation efter kritikerns mening, men huruvida verkligen
medtagandet af det lilla realistiska draget, att »mödans son»
går till hvila med de sina i Jesu namn, tjänar att ytterligare
förringa diktens värde, därom torde man i våra dagar vara
benägen att döma annorlunda än Sincerus 1801. Det ligger
måhända ej något afsiktligt hån i jämförelsen med psalmstilen,
utan blott ett ogillande af diktens obestämda, heterogena
karaktär, men å andra sidan är det tydligt, att just Jesu namns
förekomst gjort på kritikern intryck af något alldeles oväntadt
och opassande. Ibland förekomma äfven i Carlstads Tidningar
religiösa poem, både af mera gammalmodig och mera modern
anläggning (t. ex. 3/i 1801, 2/s s. å., hU 1802 o. s. v.) och i
sådana alltigenom religiösa dikter skulle kritikern nog ej ogillat
nämnandet af Frälsarens namn.
Hur Wallin upptog den skarpa kritiken, veta vi ej, men
troligen har den uppeggat hans »nit att fullkomna sig», detta
nit, som längre fram icke ens hans argaste motståndare ville
frånkänna honom. Det hörde till Wallins svagheter att ej
alltid ge sig tid att underkasta sina alster nödig putsning och
afsyning, innan han lämnade dem ifrån sig. Detta förklarar
den förvånande ojämnhet, som vidlåder ej blott hans första
ungdoms utan äfven hans senare produktion. Han skrifver till
1 Så kallar Wallin de poem han 1804 lämnar Leopold. Bland dessa
finnas flere dikter, som vi nu ej skulle benämna så.
* Den ofvan citerade strofen: »Ostörd nu . . .» etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
