Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8
H. LEVIN
att hvad som af gammalt varit sedvanligt men ej funnes
förändradt i 1648 års stadga, borde de fortfarande åtnjuta.
Uppenbarligen voro sådana anspråk utan grund.
Ar 1669 förordnades en kommission, som hade att taga
reda på ställningen i drottning Kristinas underhållsländer. Inför
denna kommission sökte prästerskapet på Gotland göra gällande
en slik tolkning af den ingångna öfverenskommelsen, som nyss
blifvit nämnd. Detta föranledde kommissionen att förehålla
prästerskapet, att det icke ägde rätt att fordra af bonden mer
än 1648 års stadga uttryckligen stipulerade.1 Längre fram fick
kommerskollegium orsak — närmast med anledning af ett af
kollegium behandladt fall — att d. 20 maj 1690 vända sig till
landshöfding Sacken med begäran, att han ville hålla
allvarsam hand öfver gällande förordningar angående prästerskapets
inkomster, att »den fattiga allmogen utöfver kungliga
förordningar icke pressas».2
Några år därefter kände sig äfven superintendenten
Kolmodin manad att vid sina visitationer allvarligen förehålla sina
präster att icke fordra utöfver konventionsstadgan, och att
»öfverallt skall öfverses med den fattige, det han icke förmår
göra».3
Skulden till dessa ständigt återkommande tvister mellan
prästerna och deras församlingsbor får naturligtvis icke blott
tillskrifvas prästerna; den ligger säkerligen icke mindre på
åhörarnas sida. Utan tvifvel var det den både bland präster och
allmoge rådande fattigdomen, som gjorde, å ena sidan att
prästerna ofta sökte til! det yttersta utkräfva, hvad de ansågo
sig hafva rätt till, och å andra sidan att allmogen icke mindre
ofta sökte komma undan så lindrigt som möjligt. Dessutom
voro konventionsstadgans bestämmelser tämligen sväfvande,
hvilket gjorde, att de väl kunde ge anledning till olika
tolkningar.
Det var för öfrigt ingalunda något särskildt karaktäristiskt
för Gotland dessa tvister mellan församlingsbor och
församlingsherdar. Hela aflöningssystemet måste leda till sådana. De
1 Se prästerskapets inlagda besvärspunkter d. 20 juli 1669 samt
kommissionens svar därpå och dess redogörelse inf. k. m:t, hos Lemke, anf.
arb. ss. 501 ff.
- Kammarkoll-.ii skrifv. d. 20 maj 1690 i afskr. bl. kungl, bref, V. A.
8 Kolmodins skrifv. t. k. m:t 1697 (odat.). Visby kons. t. k. m:t. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
