Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND
I 2 t
ledning — Gotlands beroende af drottning Kristina — ingen
hjälp att vänta. Prästerskapet vände sig väl till regeringen
med begäran om hjälp, men denna begäran besvarades blott
med ett bleklagdt nej. De rådande förhållandena tilläto ej att
»deputera» något till Visby »trivialskolas» underhåll. Staden
och landet hade så mycket större förpliktelse att sörja för
skolan, som öns »barn och ungdom däraf besynnerligaste gagnet
och nyttan hafver.»1
Äfven Visby stad gjorde vid samma tillfälle ett försök att
erhålla något allmänt understöd för sin skola. Men svaret blef
lika föga uppmuntrande. K. m:t kunde ej bevilja någon hjälp,
eftersom inkomsterna från ön stodo till drottning Kristinas
disposition.2
Endast från drottningens sida var sålunda hjälp tänkbar.
Spegel vände sig också genom drottningens generalguvernör till
henne personligen med ansökan om hjälp. Hon förnekade icke
heller här sitt lefvande intresse för bildning och studier. I
resolution från Rom d. 12 juni 1685 beviljade hon, »ungdomen till
så mycket bättre edukation», 400 dlr m. årligen. Understödet
lämnades på »behaglig tid». — Till skolans hjälp utverkade
Spegel äfven af Karl XI ett prebende för rektor.
Först nu hade skolan kommit på en så fast ekonomisk
grund, att man kunde tänka på att utveckla den till en verklig
trivialskola. Denna utveckling skedde dock icke under Spegels
tid. Han hade redan erhållit fullmakt som biskop i Skara,
innan drottning Kristinas anslag beviljades. Något
rektorspre-bende — Karl XI hade redan d. 25 okt. 1682 gifvit sitt
medgifvande därtill — hade ej heller kunnat förordnas, enär något
därför lämpligt pastorat i stadens närhet icke blifvit vakant.
Först i juni 1687 blef Endrc genom förutvarande pastors död
ledigt, och bestämde kapitlet då, att detta pastorat skulle anslås
till rektorsprebende.3
Spegels efterträdare Petrus Stjernman hade d. 30 apr. 1685
erhållit fullmakt som superintendent på Gotland. Men han
stannade den närmaste tiden kvar på fastlandet dels för enskilda
angelägenheter och dels för att deltaga i det pågående
kyrkolagsarbetet. Det första kapitel, vid hvilket han presiderade,
1 K. m:ts res. på prästerskapets besvär d. 15 nov. 1680.
- K. m:ts res. på Visby stads besvär d. 5 dec. 1680. R. R.
0 V. P. d. 15 juni 1687.
Kyrkohist. Årsskrift 1910. IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
