Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén - I. Påminnelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN, PÅMINNELSER
ock i frihet brukte omskiärelsen (Act. 16: 3, Marc. 16: 16). Then
ther NB icke tror (dopet gås förbi) han skall war da fördömd. Cfr
i. Joh. 3: 23.
Många rätta christna finnes nu, som icke äro rätt döpte, ty
de äro utom Guds bud i späda barndomen af andelösa präster
bestänckte med watn allena, hwilke dock fortgå ur tro i tro, genom
den ena nåden och saligheten in i en högre, och finna, at Guds
ande utgiutes öfwer dem rikeligen (Tit. 3:6).
Detta Guds egna upförande är ju et wärkeligit bewis, at
döpelsens ceremonia icke är nödwändig til saligheten; så at ingen
behöfwer bekymras, om han blifwit rätteliga döpter, icke heller
begiära at nu döpäs å nyo, sedan han förnummit, at hans barndop
warit utom Guds ord och således af null och intet wärde.
§ 35 (I5)- Alt effter som Guds rike i krafft och wäsende
frambryter i siälar, så förminskas ock skuggen och widhängandet wid
utwärtes ting och förrättningar (Ebr. 10: 1, Gal. 4: 3, 4, 8, 9).
Därföre undrar man intet därpå, at menniskior, som ej kiänna
Gud i Andanom, eij heller äro innerliga kiände af honom, så låda
wid utwärtes ordet och sacramenter (thet är tekn, som skola wijsa
på himmelska och saliggiörande ting), hälst när de hysa någon
omsorg om sin siäla-wälfärd. Fastän desse sednare lefwa i Nya
Testamentets tid, så äga de dock sielfwa intet det Nya Testamentets
goda (Ebr. 8: 10—13), utan stå i skuggor och stadgar såsom de,
hwilke i Gamla Testament et ej trängde sig närmare til Gud och det
wäsenteliga goda.
§ 36 (16). Sluteligen: Wår hiertans bön och åstundan är, at
förbättringens tider må snarligen och obehindradt frambryta, då
Guds löffte om Andans dop och det himmelska nådefulla lifsens
watnet, rägnet och strömmarna må upfyllas! Es. 35: 6, 7,
cap. 44: 2, 3; Ezech. 36: 25.
Då lärer skie, hwad wi önske:
1:0. At barnen hafwas fram til Christum (Es. 49: 2) ochwälsignas
af honom (Matth. 19: 15), i stället at de nu fördärfwas och inledes
i förbannelse.
2:0. De lösa sqwallrare af omskiärelsen få då ej berömma sig,
at de äro andeliga fäder, som genom barndop kunnat föda siälar
på nytt, fastän de sielfwe äro opånyttfödde eller satans barn.
3:0. Ingen lärer då inbilla sig, at han är en nyfödd, en Christen
eller Guds barn, därföre at han blifwit döpter. Utan man lärer
då låta det lefwande ordet såsom Guds säd få rum och frj wärckan
■(■ill fullkomlig nyfödelse (1 Joh. 3: 9).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
