Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén - IV. Om lekamligt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN, OM LEKAMLIGT ARBETE ÖT
lunda, ivien aldrig brukte eller påbudo de wissa inkomster (än
mindre öfwerflödiga rikedomars församblande), dem de med
werlds-lig makt utprässa kunde. Neij, Christi sinne är altid at häldre
gifwa än taga. Och när han sätter de sina på sin fattigdoms och
frestelsers1 fotspår, så giör han dem förnöjda (och glada)2 i hunger,
törst och nakenhet (Phil. 4: 12; 2 Cor. 6: 4, 5 seqq.), altid
upoff-randes sig och alla sina lifskraffter Gudi, at förtäras i hans kärlek,
tienst och lydno, efter Andans ledande, i nykterhet, måttelighet
m. m. (Gal. 5: 22, 23).
§ 37. Det femte språket, som af Ven. Consistorio
besynner-ligen applicerades på oss och allena är infördt i des protocoll,
kan läsas i 2 Thess. 3: 6—15, men icke utan obillighet på wårt
närwarande tillstånd lämpas. Det skämtar intet at med
Skriff-tenes ord, dem Christi ande dicterat, fäkta emot Christum och
hans andas upförande i de trogna.
Tänk, k. läsare, om en blind skrifftlärd råkat för den
lärjungen, som icke fick lof at begrafwa sin egen fader, utan borde
twert af följa Christum, låtandes de döda begrafwa sina3 döda (Matth.
8: 21, 22), mon icke han4 i sit mörker skolat sagt, at Christus
förstörde all god ordning, förbiudandes sonen at bewisa en
wälgär-ning på sin egen faders lekamen? Mon han icke snart kunnat
applicera det fierde budet på bemälte lärjunge? Men hade den
lärjungen då kunnat antaga Exod. 20: 12 eller den skrifftlärdas
förmaning såsom et Guds ord och Herrans förmaning til honom
i de omständigheterna, han då stod uti? Neij, ingalunda. Äfwen
så litet kan jag anse Ven. Consistorii förmaning ur 2 Thess. 3: 6—14
för något Guds ord til mig, emedan de utan Guds anda det så illa
applicerat hafwa. Jag swarade derpå den 13 Martii a. c. 1738
inför denna högtärade lofl. Ciemners Rätten, derest Ven. Consistorii
protocoll åter uplästes, och får jag5 nu wara desto kortare derwid
och lägger allenast detta dertil, nemligen: Jag anser6 det såsom
et uppenbart bewis af en egyptisk blindhet och werldsligit sinne,
at de som med Christo gå bort uti öknena til at tiena Gud, beskyllas
för lättia och anses för lösdrifware (Exod. 5:17) men de, som genom
deras7 dans,8 comoedier, masquerader, kortspel och flera onyttiga
ting tiena satanæ, lemnas oangrepne såsom nyttige grenar i riket
och lemmar i församlingen, twert emot detta anförda språket,
1 N. 1980 c och T. 269 b frestelses. 2 Saknas i T. 269 b. ’ V. och
T. 269 deras. 4 V. mon han icke. 5 V. och T. 269. " N. 1980 c
at jag anser. ’ V. och T. 269. 8 N. 1980 c och T. 269 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
