- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
118

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - En historik öfver svenska kyrkans vård om lapparnas barn jämte allmän motivering för en omorganisation af det nuvarande skolväsendet i lappmarkerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ii8

MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN IO()

i. Lappskolorna med sin helårsläsning och sin femåriga kurs bidraga till
att afvänja lapparnas barn från nomadlifvet och renskötseln.

Det är en ingalunda sällsynt erfarenhet, att lappbarn, hvilka
vistas vid lappfolkskola några år, börja så vänja sig vid bofast
lefnadssätt, att de efter skoltidens slut visa föga lust eller
duglighet att återvända till nomadlifvet. Det säger sig själft, att
de skola vara mindre väl skickade för det hårda lifvet i skog
och fjäll med de långa ansträngande vandringarna och de tunna
tältkåtorna som bostäder vinter som sommar, sedan de tillbragt
en så lång tid, som fem år, stundom kanske utan något afbrott,
i timrade hus med väl ombonade rum och varma bäddar.
Därför hafva ock många lappbarn efter skoltidens slut föredragit
att taga tjänst hos bönder och nybyggare eller slagit sig på
annat kroppsarbete i stället för att bli nomader och ägna sig
åt renskötsel.

Det är emellertid till stor skada, om den lappska ungdomen
afvänjes från nomadlifvet. Då lapparna öfvergå till bofast
lefnadssätt, råka de vanligen i största fattigdom och elände,
emedan de icke äga de fysiska egenskaper, som fordras för ett
regelbundet och tungt kroppsarbete, under det att de som
ren-skötande lappar, äfven om de sakna egna renar och måste taga
tjänst hos andra lappar, kunde skaffa sig en god utkomst. De
renägande lapparna klaga ofta öfver brist på tjänstefolk,
hvarför det är lätt för dugliga renskötare, såväl manliga som
kvinnliga, att betinga sig goda löneförmåner hos dem. I lönen
brukar vanligen ingå några renar årligen. Därigenom kan så
småningom en hjord uppstå och tjänaren med tiden bli sin egen.
Då renskötseln är en under gynnsamma förhållanden
synnerligen gifvande näring, äro de renägande lapparna i regeln ganska
välbärgade. Om man jämför deras ekonomiska ställning med
de lapska nybyggarnas, finner man snart, att de senares villkor
i allmänhet äro vida sämre än nomadernas.

Vidare är det en rent nationalekonomisk angelägenhet, att
lapparna bibehållas vid sin fäderneärfda näring.

De stora fjällvidderna kunna icke på annat sätt komma till
nytta än genom att användas som betesland för renhjordar. Men
så länge de få tjäna detta ändamål, äro de af stort värde, ty
produkterna af renskötseln lämna ett icke ringa tillskott till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free