Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - J. Sjöholm. Två rapporter från kyrkoherden Lars Landgren till ärkebiskopen C. F. af Wingård om Erik-Jansismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
IO()
otaliga gensträfviga föräldrar, med hvilka jag i öfrigt måste
plågas.
Genast följande dagen d. 22 Nov. rusade 3 bönder af dessa
till kronofogden och begärde stämning på mig till höstetinget,
emedan jag skall hafva yttrat, »att de gjort allt ondt och foro
vilse i salighetsläran», med påstående, »att jag måtte åläggas
uppgifva och bevisa det onda, de gjort, samt med Guds heliga
ord undervisa dem om de villomeningar de hysa». Huruvida
jag under mina mångfaldiga samtal med dem yttrat något
sådant, vet jag ej; men under antagande, att det wore sannt, tror
jag väl, att kyrkorådet skall kunna utlåta sig, hvad ondt de
stiftat i församlingen, utom att satsen redan ur biblisk synpunkt
till deras väckelse har sin rätta användning, emedan den, som
gjort ett, är saker till allt.
I det hela tyckes mig hela yrkandet förfalla till en
löjlighet; men är ett bevis på, med hvilken girighet de söka efter
tillfälle att knäppa. Såsom en svag dödlig och såsom den der
icke noga väger orden med dåligt folk, att icke säga bofvar,
af hvilka jag i massa här är omgifven, har jag lätteligen
kunnat yttra mig skarpt emot dem, någon gång måhända, der
det varit bättre att likt andra tiga och låta allt skrida till det
yttersta.
Hade saken behandlats, som sig bort, å högre ort, så
behöfde ej ilskans hela tyngd drabba en enskild tjensteman, som
ändå måste strida på lif och död med så grofva laster och
vanarter, som här frodas, och hvart jag vänder mig, mötes af
scener, som ville afpressa mig tårar af blod. Att lida det, kan
jag icke, att behandla det med lätt hand, duger icke, och i
stället för ett hugg af andans svärd kan jag lätt betalas med
ett hugg af det handgripliga af dylika vildar; dock fröjdar och
vederqvicker mig den innerliga välvilja och det gehör, jag städse
funnit hos den rättsinniga delen af församlingen.
För att återgå till ransakningsdag[en] d. 18 Nov. så varade
uppträdet i 12 runda timmar, hvarunder Erik Jansson inför hela
allmänheten så tilltygades af vittnesmålen, att han vid qvällen
ej var mycket värd. Folkhopens ilska mot honom stegrades
öfver alla gränser, och det var väl för församlingens heder och
Erik Jansson sjelf, att han blef häktad; ty i sanning tycktes
det att dagen eljest aldrig slutats väl. Ar Hofrätten nog flat
att åter lössläppa honom, så ber jag innerligen till Gud, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
