Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 187
vända sig till den för gammal svensk konst intresserade
allmänheten med en uppmaning att teckna bidrag till täckande af
kostnaderna för den planerade utställningen. För bidrag, som
här nedan tecknas, kommer redovisning att lämnas i såväl
utställningskatalogen som i särskild berättelse öfver utställningen.
Samma dag (den 14 Okt. 1909), som detta upprop
offentliggjordes, innehöll Stockholms Dagblad en ledande artikel, i
hvilken det bl, a. heter:
Då i sammanhang med den litterära romantikens
framträdande det historiska intresset för våra fornlämningar vaknade
till lif, rådde tyvärr mycket oklara föreställningar om de
lämpliga metoderna för fornminnenas bevarande och om den nya
tidens rätt att fullfölja hvad som lämnats ofullbordadt, och
ändra hvad som ansågs förfeladt. Man trodde sig på
grundvalen af abstrakta stilprinciper kunna återföra de under olika
perioder småningom fullföljda och utsmyckade byggnadsverken
till deras ursprungliga »stilrenhet» och offrade för uppnåendet
af denna chimär en stor del af de mellanliggande tidehvarfvens
konstnärligt själfständiga insatser i byggnadernas organiska
utveckling, utan att kunna sätta något annat i stället än
godtyckliga nutida stilimitationer af en intresselös och profanerande
simili-karaktär. Insikten om hvad som härigenom gått förloradt
framkallade en häftig reaktion mot all restaurering af våra
byggnadsminnesmärken, som i sin konsekvens skulle ha ledt till att
cle lämnats åt förfallet genom tidens ostörda åverkan. Under
tiden mognade en ny uppfattning af restaurationsarbetets
uppgift. Enligt denna har hvarje fornminne rätt att fortlefva i allt,
hvari det röjer spåret af en kultur och insatsen af en
konstnärlig vilja, äfven om denna ej i allo uppnått sina afsikter.
Den moderne restauratören vill ej med våld återföra byggnaden
och dess inredning till en primitiv typ, som vi ej kunna
förläna ursprunglighetens prägel, äfven om vi ägde tillräcklig
kännedom om densamma, hvilket högst sällan är fallet. Han
vill i hvarje detalj utforska byggnaden och ur densamma
framlocka allt som röjer ett skede i dess historia, ett intresse för
dess uppgift och sålunda så långt det står i hans makt bevara
forntidsarfvet i dess helhet åt kommande släkten.
Vi hafva förlorat mycket genom oförståndiga och pietetslösa
restaureringar under 1800-talet. Vi få emellertid skatta oss
lyckliga att åtminstone en af våra förnämsta medeltidsbyggnader,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
