Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 187
svar på frågan: »När utgafs konung Johan III:s liturgi?» Med
stöd af Florentius Feyt’s i Kyrkohistorisk Årsskrifts första
årgång (s. 259 ff.), af professor HENRIK SCHOCK (icke — såsom
hr Biaudet felaktigt uppgifver — af H. Lundström) utgifna
relation vill förf. förlägga utgifvandet så sent som möjligt. Förf:s
bevisning verkar dock långt ifrån i allo öfvertygande, ehuru han
icke spar på utrop och nedsättande omdömen om föregående och
därtill så utmärkte forskare som Anjou (s. 320) och Theiner
(som beskylles för »slarf»). Äfven här framträder den i Biaudets
arbeten förut från katolskt håll konstaterade svagheten med
afseende på det svenska källmaterialet, som af honom mestadels
ignoreras till förmån för de jesuitiska rapporterna till
ordensgeneralen i Rom. Så sväfvar B. i mindre lycklig okunnighet
om ett för hela hans hufvudfråga så viktigt bref som konung
Johan IIl:s till ärkebiskopen i Uppsala af den 28 januari 1577,
enligt hvilket liturgien då hunnit icke blott spridas öfver stora
delar af vårt land utan ock formligen gillas och antagas af ett
helt stift, nämligen Skara stift och flerstädes för öfrigt i riket.
Hur rimmar sig nu detta med B:s hufvudpåstående: »Till
offentligheten har det [arbetet, Johans liturgi] icke befordrats
förr än i januari 1577» ? Nej, för att kunna hinna antagas
senast omkr. den 20 januari af Skara stifts prästerskap måste
liturgien ovillkorligen hafva varit offentliggjord och utskickad
bland prästerna redan i någorlunda god tid under det
sistförflutna året. (Jfr förhållandet med den år 1571 tryckta KO,
som först år 1572 hann antagas.) — Man lefde på 1500-talet
sannerligen icke i blixttågens och automobilernas tidehvarf. —
Många enskildheter i hr B:s uppsats inbjuda till kritik. Eller
hvad sägs — för att taga ett exempel — om följande passus
(s. 329, not 1): »Finlands prästerskap hade ej aktat nödigt kalla
till riksdagen jdå liturgien antogs 8—16 febr. 1577], lika litet
som man gjort det, då reformationen infördes i riket.» — Då
bela förutsättningen för denna lilla utgjutelse utgör okunnighet
om svenska riksdagens tidigare utveckling och
verksamhetsformer, skulle den verka enbart löjlig, om den ej måste betraktas
som ett utslag af förf:s permanenta misshumör, då det blir fråga
om något, som rör vårt land eller folk. — Långt ifrån att i det
af hr B. anförda afseendet behandla de aflägset boende
finlän-darne och norrländingarne på något mindre välvilligt sätt —
såsom hr B. synes vilja låta påskina —, beviljade den svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
