Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Framställningar af modernismens historia - Theodore Delmont. Modernisme et Modernistes en Italie, en Allemange, en Angleterre et en France, Paris et Lyon Lethielleux 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ÖI
stora utbredning och fara och finner att Pius X »a été le pius
clairvoyant et le pius vaillant des Papes, en condamnant, comme
il l’a fait, les graves erreures du modernisme et en indiquant
avec une fermeté si lumineuse les remèdes à opposer à leurs
envahissements publics et occultes». — I kap. II behandlas så
modernismen i Italien, där författaren finner den i särskild grad
mäktig och bedröflig. Man finner här bl. a. redogörelse för
kyrkans kamp mot alla de tidningar, hvilka vågat sympatisera
med modernisterna; dessas program karakteriseras som
subjektivism, agnosticism, évolutionism, förakt för kyrkans auktoritet.
Att sälja eller köpa, läsa eller hos sig behålla »Il programma
dei modernisti» är förklarad dödssynd. Naturligen möta vi här
Murri, Minocchi m. fl. belysta ur påflig synpunkt; värdefull är
äfven här rikedomen på detaljer från kampen och utdrag ur
båda partiernas inlägg. — Kap. III skildrar modernismen i
Tyskland, hvilken författaren i anslutning till den bekante
ultra-montane belgiern kardinal Mercier och under polemik mot den
kände tyske katoliken d:r MAUSBACH (som förklarat, att
Tyskland aldrig smittats af modernismen) betecknar som upphofvet
till hela rörelsen. Kantiansk protestantism inträngde där i
katolicismen, och så begynnte kätteriet. »Kants filosofi är vår tids
stora fara», har Pius X riktigt sagt. Teckningen af »affären»
Schell-Commer är typisk för Delmonts metod; omdömena om
professor Commers baksluga anfall 1907 på den redan aflidne
vännens minne anföras så, att Commer ställes vid skampålen
(katoliken Merkle t. ex. kallar honom teolog-hyenan); men,
fortsätter författaren, Pius X skref till Commer ett mycket
berömmande bref och har nu fordrat, att de tyska biskoparna skola
publicera det i sina diöceser; och då är saken klar. Vi möta
vidare redogörelser för »affärerna» Ehrhard, Kieffe, Schnitzer,
Wahrmund, ligan i Münster etc., belysta med uttalanden i
moderata och ultramontana romerska tidningar. — Jag hinner ej
gå in på de tre sista kapitlen: modernismen i England,
modernismen i Frankrike, och fördömandet af de franska
modernisterna; de ha alla samma karaktär som de föregående, blott att
de två om Frankrike äro vida utförligare (tillsammans mer än
300 sid.). Det må dock påpekas, att här äfven »Le Si/lon»
och den demokratiska väckelsen räknas som modernism och
får sin historia tecknad; i öfrigt spela här de franska
tidningarnas och tidskrifternas ståndpunkt och inlägg stor roll. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
