Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORRLÄNDSKA KYRKOSTADGAR
2 3
stenaartiklarne 1 af 1552,2 grundstommen till 1571 års KO, skulle
kräfva kungligt bifall, hvilket vägrats å det af Laurentius Petri
1546 framlagda förslaget till kyrkoordning.
Efter Gustaf Vasas bortgång förmärkes snart ej blott ett
återställande af episkopatet utan ock en ökning af dess prestige
samt vidgande och precisering af dess kyrkliga jurisdiktion.
Laurentius Petri handskrifna KO af 1561, tillämpad, »såsom det
synes, blott på grund af ärkebiskopens auktoritet»,3 är ett
märkligt vittnesbörd om den biskopliga myndighetens hastiga tillväxt.
I 1571 års af konungen 1572 stadfästa KO1 göres början
till en noggrannare gränsreglering mellan världslig och kyrklig
jurisdiktion. Detta sker förnämligast i kapitlen Om uppenbara
scrifft och Om bann samt framför allt i Ordning om biscopar.
Biskopen tillkommer enligt den senare i hufvudsak att
ordinera och missivera prästerna, att genom Visitation öfvervaka
ej blott deras lära och lif, utan ock folkets tro, lefverne och
uppfostran samt att beifra »uppenbara synd och förargelse»,
såsom hor, boleri eller annan otukt, trolldom, svartkonst, löfjeri
111. m. och slutligen att handhafva alla äktenskapsmål — »all
mishandel i echtenskap» —utom i svåra fall, »som öfFuerhetennes
macht och authoriteet föruthan icke kunna sliten warda».5
Den kyrkliga jurisdiktionens begränsning angifves genom
orden om »kyrkionnes dom, som icke går på någors menniskios
lijff, lekamen, godz eller äghor, hwilken öftuerhetenne tilkommer
uthan allenast går på bansmål och hvvadh ther til hörer.»6 KO
stadgar för öfrigt icke böter eller kroppsstraff".
liga stadfästelsen synes mig framgå af en i N. 1850 befintlig afskrift från
1500-talet, hvars titel lyder: Anno etc. /360. Then tijdh Konutigh Göstaff hölt
then sidste herredagh j Stocholm läth Laurentius Archiepiscopus senior
stadfästa articulos subsequentes.
1 Tryckta af O. Ahnfelt i LUÅ. XXXI: I, s. 1 f. och s. 35 f.
2 Under detta år citerade i Rudbeckius’ kyrkostadgar i N. 1900, s. 135,
139 och 142. Ett nytt bevis på att Vadstenaartiklarna icke, såsom hos
Ahnfelt loc. cit, böra sättas till 1553 och ett mycket tvifvelaktigt möte d. å i
Vadstena, utan till Iwredagen i Vadstena 1532, där dessa artiklars stadfästelse
sannolikt blef belöningen för den omsider gjorda eftergiften i fråga om
konungens äktenskap med sin aflidna gemåls systerdotter. Artiklarna äro ju
för öfrigt i en handskrift daterade till 1552. LUÅ. XXXI: I, s. 35.
3 O. Ahnfelt, LUÅ. XXIX: I, s. 34.
4 Citeras efter Kyrko-ordningar etc. fore 1686 i Handhr rör. Sveriges
historia II: 2, s. 1 ff.
5 Loc. cit. s. 146—150.
6 Loc. cit. s. 149.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
