Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORRLÄNDSKA KYRKOSTADGAR 2 3
som synes, icke blott händernas tvagning vid altaret (II: 4)1
och den kyrkliga skruden (II: 8), i fråga om hvilken Johan
särskildt synes ha intresserat sig för »röckliner» (II: 8) eller hvita
mässekläder af linne,2 utan ock liturgens värdiga och
andakts-väckande utförande af sin tjänst vid altaret och folkets
undervisande »de praeparatione devota ad verum usum sacramenti»
(I: 3, II: 7). Hit hör ock föreskriften om en altarring för
kommunikanterna (II: 4), hvilka förut vid sakramentets mottagande
knäböjt på blotta golfvet.3
Samtliga sist relaterade kultuella föreskrifter äro ett uttryck
för konung Johans erkännansvärda intresse för en mera estetiskt
tilltalande gudstjänst och hans ifver för ett värdigt och
andäktigt gudstjänstfirande, icke obehöfligt i en tid, då man under
reagerandet mot en hos folket säkert ännu kvarlefvande
vördnad för den gamla kyrkans präktigare gudstjänst och i kampen
mot Johans liturgi stod i fara att slå öfver i profanitet. Då AB.
Andreas välmenande yttrade till sitt prästerskap: »Nihil vult
M. R. praeter decorum», så var dock detta knappast fullt
riktigt. Johans liturgiska bestämmelser ha äfven i till synes
obetydliga föreskrifter utan tvifvel sin grund i en varm religiositet.
I gudstjänstligt hänseende märkas vidare (II: 9) påminnelser om
bönedagar } Dessa ha intet att skaffa med de först fr. o. m.
1612 årligen återkommande 3, senare 4, stora faste- och
bönedagarna. Ej heller ha de något att göra med Gustaf Vasas
extraordinära 8 böndagar å rad 1544, eller med hans samtidigt
påbjudna 4 årliga bönedagar,5 hvilka icke synas ha blifvit
någon fast institution.6 Ej heller Erik XIV:s patent af den 8/i
1 På en synod i Västerås i början af 1570-talet handlades ock »de
la-vandis manibus ante celebrationem missae juxta altare vel in sacristario» (SRA.
II: i, s. 448).
s Se SS A. II, s. 21.
3 Se Vignetten till nattvarden i t Messan fld Swensko,förbettret.
Stockholm 15481.
4 I det följande rättas härmed äldre felaktiga uppgifter om bönedagar
under 1500-talet och om de nuv. böndagarnas uppkomst. Hos H. Lund-
ström, Law. Paulmus Gothus, II, s. 256, äro ifrågavarande bönedagars ka-
raktär af zwÆcbönedagar riktigt framhållen.
8 Gustaf I:s Registratur, XVI, s. 379. Mandat af s/e 1544.
0 Ar 1558 utfärdade AB. Laurentius Petri en uppmaning att fira
bönedagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
