Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - I. Lagstiftning rörande sabbatshelgd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
ELOF HALLER
riktning förekommer äfven i den kungl, förordningen af den 11
november 1741, i hvilken flera af de förut firade helgdagarna
förklarades afskaffade. Det framhålles t. o. m. såsom
hufvud-ändamålet med den påbjudna förändringen, att man därigenom
ville »sätta sabbats- och de andra högtids- och bönedagarna uti
större helgd och frid». Alla undersåtar, högre som lägre,
uppmanas att »ej allena själfva efter den nådige Gudens egen
inrättning hålla sabbatsdagen rätteligen helig och den icke till
annat än Guds lof och pris samt sin egen förkofring uti
kunskap, tro och gudaktighetens utöfning använda, utan ock
tillhålla sina barn och tjänstefolk detsamma att göra». Vidare
erinras om kungl, förordningen af d. 17 oktober 1687 om eder
och sabbatsbrott. Kronans betjänte tillhållas att utan afseende
på någons stånd eller villkor tilltala och anklaga dem, som bryta
mot nämnda förordning. Åklagare, som i detta afseende
försummade sin plikt, hotas med böter, fängelse eller vid upprepad
efter-Jåtenhet med afsättning.
Nya förhandlingar om söndagens firande fördes vid 1742—
43 års riksdag1 och gåfvo nu anledning till en skrifvelse till K.
Maj:t, i hvilken prästeståndet uttalade bestämda önskemål i
nämnda afseende. Den sam bragte frågan på tal var biskop
Jakob Benzelius. Under diskussionen i prästeståndet framhöll
man särskildt, att buller och oljud ofta fördes på hufvudstadens
gator under pågående gudstjänst2, och att marscher med
krigsmanskapet onödigtvis företogos på sön- och högtidsdagar.
Prästeståndets underdåniga skrifvelse, daterad d. 12
september 17433, framhåller först, huru ståndet »med hjärtans
grämelse har eftersinnat Guds svåra vredes domar, som tryckt och
ännu trycka vårt kära fädernesland och hafva till springkälla den
allestädes öfverhandtagande ogudaktigheten, hvilken nogsamt
bevisar sig med den offentliga gudstjänstens öfvergifvelse,
sabbaternas ohelgande och Herrens heliga nattvards skändliga förakt,
hvarmed så långt kommit, att de husen, som äro helgade till
läro-, böne-, lof- och tacksägelsehus stå nästan tomma, och midt
1 Prästest:s prot. d. 19, 21 mars, 29 juni, 17 aug., 7, 12, 14 sept. 1743.
2 Som exempel nämnde kyrkoherde Hermonius, »hurusom under
högmässogudstjänsten i går en hop båtsmän marscherat förbi Mariæ kyrka med
stort buller och svärjande, hvaraf ingen ringa förargelse förorsakats». Prästest:s
urot. den 21 mars 1743.
3 Prästestis bref, memorialer etc. 1742—43, n:r 83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
