Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Elof Haller. Bidrag till den kyrkliga lagstiftningens historia i Sverige under 1700-talet - II. Indragning och förändring af helgdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
ELOF HALLER
denna indragning, föreslog deputationen, att ständerna skulle till
K. Maj:t öfverlämna att bestämma antalet böndagar och tiden
för deras firande. På samma gång framhöll deputationen, att den
ej fann nödvändigt, att böndagarnas antal alltid skulle vara fyra,
eller att de alltid skulle infalla på fredagar. Detta betänkande
bifölls af de tre högre stånden. I kungl, förordningen d. 4
november 1772, som påbjöd de mindre helgdagarnas indragning,
föreskrefs det, att de fyra böndagarna skulle bibehållas, men att
de skulle firas på lördagar i stället för på fredagar.
Det dröjde dock ej länge, innan man fann det lämpligare
att förlägga böndagarnas firande till söndagen. I slutet af
1700-talet firades stundom två böndagar på lördagar och två på
söndagar, t. ex. 1783 och 1784. Andra år firades alla böndagarna
på söndagar.1 Sistnämnda praxis har sedan 1807 utan afbrott
varit gällande i svenska kyrkan.
1 Äfven denna förändring mötte i början motstånd från allmogens sida.
Kungl, resolution på allmogens allm. besvär d. 20 nov. 1786.
Elof Haller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
