Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - K. B. Westman. Sveriges kyrka och Englands. Ett engelskt kommittébetänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123 SVERIGES KYRKA OCH ENGLANDS
Biskopen af Winchester uttryckte i allmänhet vårt
instämmande med afseende på konferensens slutmål, och sedan
öfvergingo vi till att diskutera frågan om den biskopliga successionen.
D:r Lundström framlade en redogörelse för det svenska
episkopatet, i hvilken han behandlade dess natur och karaktär
såsom de framgå ur historiska urkunder och fäste
uppmärksamheten på några omtvistade punkter. Vi hafva sökt att i
Bilaga II sammanfatta de upplysningar, som han meddelade i
båda dessa afseenden, tillsammans med det material, som vi
själfva hafva samlat.
D:r Lundström är tydligen i full besittning af alla
åtkomliga historiska upplysningar med afseende på länkarna i de
svenska biskoparnas succession, och vi fingo ett djupt intryck
både af hans insikter och hans uppriktighet. Han önskade
tydligen framlägga alla de invändningar, som skulle kunna
uppställas. Hans och konferensens andra medlemmars hållning
visade omisskännligt, att de svenska teologerna betrakta denna
sak såsom af stor historisk vikt.
En framställning af den svenska kyrkans lära om
kyrkoorganisationen i allmänhet förekommer i vår berättelse om
förhandlingarna på konferensens andra dag (se nedan afd. 7).
Återstoden af första dagens sammankomst upptogs af
diskussion om uppställda invändningar mot de anglikanska
ämbetenas giltighet. De uppställda frågorna rörde Biskop Barlows
och Ärkebiskop Parkers konsekration och den anglikanska
kyrkans afsikt med prästvigningen, såsom den framgår af
ordinationsformulären. Biskopen af Salisbury angaf vår position så enkelt
som möjligt i de ordalag, som användes i Ärkebiskoparnas af
Canterbury och York svar på Leo XIILs bulla (1896—1897).
Slutligen ombådos vi att förklara: 1) den kungliga deklaration,
som inleder de trettionio artiklarna; 2) Biskop Barlows åsikt om
konungens makt vid tillsättandet af biskopar och det formulär,
som användes vid hans egen konsekration; 3) i hur stor
utsträckning kanoniskt biskopsval är en verklighet hos oss; 4)
hvilken historia titeln »kyrkans öfverhufvud» eller »kyrkans
styresman» (Supreme Head or Governor of the Church) har.
Svaret på dessa frågor från vår sida uppsköts till följande
dag, då det lämnades skriftligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
