Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - K. B. Westman. Sveriges kyrka och Englands. Ett engelskt kommittébetänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
SVERIGES KYRKA OCH ENGLANDS
prästerskapet. Frågan vid prästvigningen är nu: »Viljen I efter
bästa förstånd och samvete rent och klart förkunna Guds ord
så som det är oss gifvet i den heliga skrift och så som vår
kyrkas bekännelseskrifter därom vittna?» Det förklarades, att
orden »efter bästa förstånd och samvete» infördes år 1904 för
att mera klart uttrycka den evangeliska uppfattningen af
troheten mot kyrkans symbola.
Vi fingo också veta, att den oförändrade Augsburgska
Bekännelsen är den förnämsta normen, och att de andra delarna
af Concordieboken endast anses hafva en sekundär och
förklarande betydelse. Man betonade skillnaden mellan uttrycken
»grundad», »författad» och »förklarad» i den nyss nämnda
paragrafen i kyrkolagen.
5. Augsburgska Bekännelsens lära om nattvarden.
Den frågan framställdes, huruvida, i betraktande af art. X
De Cæna Domini af »Confessio Invariata»,1 någon invändning
kunde göras mot utdelningsorden i vår engelska liturgi, hvilka,
ehuru i öfverensstämmelse med ordalagen i art. X, af somliga
anses tillåta mer än en tolkning. Man svarade, att denna
mångtydighet i den engelska liturgien kanske på många håll, ehuru
icke allmänt, skulle anses snarare som en fördel än tvärtom.
På tillfrågan, hvad som ansågs vara det konstitutiva vid
nattvardselementens konsekration, svarade Biskopen af Kalmar :
»Instiftelseorden. Vid detta moment af gudstjänsten vänder sig
prästen mot altaret för att antyda, att orden ej skola betraktas
som ställda till folket utan riktade till Gud.» Han sade, att
den lutherska läran vore, att Kristi närvaro i sakramentet blifver
verklig i utdelningen och mottagandet af sakramentet.
6. Svenska kyrkans förhållande till lutherska kyrkor i andra länder.
Det omtalades, att full interkommunion råder mellan svenska
kyrkan och andra kyrkor, som antaga Augsburgska Bekännelsen,
däri inbegripet tillträde till den heliga nattvarden och ömsesidigt
upplåtande af predikstol. Det finnes emellertid för närvarande
intet fall, då en prästman, prästvigd annorstädes, innehar en
kyrkoherdebefattning i Sverige. Kyrkolagen, kapitel XIX, § 1,
1 Denna artikel lyder: De Cæna Domini docent, quod Corpus et
San-guis Christi vere adsint et distribuantur vescentibus in Cæna Domini, et
im-probant secus docentes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
