Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - Om världsliga präster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TO
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
kropparna dödades, blefwo dock andarna wid lif, behållandes seger
med än bättre upskinande lampor i deras wänstra hand och med
Guds basun i deras högra hand (Judic. 7: 20, Ebr. 11: 4, cap. 12: 24,
Apoc. 19: 11—15). Innan werlden å sin sida begynner sådant
alf-warsamt krig, som warar jämwäl effter de stridande parternas död,
så beder iag hon wille besinna,
3:0 at gideoniterna hafwa en Far, som med ord och gärning til
-talar werlden sammalunda, som Joas sade til (folket i)1 staden Ophra,
hwilke wille dräpa hans san Gideon, för det han i trone hörsammat
Guds bud (Judic. 6: 25, 30, 31), nemligen så: »Wiljen I lägga eder ut
för Baal (den herrskande religion och kyrkio-tiensten)? Then som
lägger sig ut för honom, han skall dö i denna morgon.» Sådant ord
utgår stundom oförmodeligen från Joas, d. ä.2 Herrans eld, när
Gide-oniterne som spakfärdigast utgifwa sig til et slaktoffer på Christi
altare (Sap. 18: 9,14—16). »Är Baal en Gud, så hämne sig sielf, at hans
altare omkullslagit är.»
§ 34. Gideoniterna prætendera intet herrawälde öfwer andras
tro och gudstienst (Jud. 8: 23), utan åstunda at få blifwa i den
frihet, som Guds ewangelium försatt dem uti på siälenes wägna. Hwad
kroppens timmeliga tillstånd och wälfärd widkommer, så äro de
gärna underdånige all mennisklig ordning NB för Herrans skull (och
sålunda i alt, som icke strider emot Herran och hans lag i samwetet,
i Petr. 2:13). Cfr smyrniska församblingens bref om Polycarpi
martyr-död (cap. 10, 8). I detta sinnet äro gideoniterna jämwäl
underdånige dem werldsliga prästomen, så wida de äro et regerande
stånd i Swerge, hwilket war den sista punkten af prästa-eden, som
i § 29 omrördes. Wore iag i Saltzburg, så wille iag wäl i lekammelig
mål wara archiebiskopen underdånig, emedan han der är en
regerande Herre, men intet kunde iag Gudi och Christo til wanära
soumitte-ra mit samwete, tro och gudstienst under hans höglärda förnufft och
werldsliga arm. Icke kunde iag heller annat tro och bekänna, än at
han är en werldslig biskop och ingalunda en Christi tienare i Andans
embete. Från påfwedömet hafwer det sin begynnelse, at Swerges
präster fått stånd och säte på riksdagen. Denna jordiska förmån
och rangen wil iag aldrig begära, mindre dem missunna. Men det
måste iag bekänna, at iag intet kan se dem an för Guds ords trogna
tienare och apostlarnas successorer, så länge de sättia sig så högt i
denna werlden (Luc. 22: 25, 26). Såsom åkermän och statsmän
1 Saknas i T. 269. 2 T. 269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
