Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VIII. Om evangelisk tolerans i religionsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
ROSÉN, OM EVANGELISK TOLERANS I RELIGIONSMÅL 5Q
dygdiga och redeliga bekiännare, det nekar ingen (se Apol. August.
Confess., pag. 76, edit. Lips.; item Artic. Smalcald., P. 3 Art. 12; it.
Secret. Wildes Hist. Pragmat. Sveciæcap. 3sect. 2, §2onum. 2,11,17;
ibid, sect. 3, § 29 num. 7, 14, et sect. 4, § 43 num. 20), såsom ock alle’
måste medgifwa, at mun-christnas synd, när de förfölja Christum, är
större än Pilati och andra blinda hedningars (Matth. 11: 20—24;
12: 38—45 och Jos. 19: 11). Men som det i application kommer an
derpå, om du eller jag äger Christi sinne och läro, så wil jag bewisa
dessa2 tu theoremata, nemliga: 1:0. Det är christeligit och
evangeliskt, at man i kyrkio-societeten tål dem, som hafwa en god wilja
och et botfärdigt sinnelag, oaktadt de icke ännu wore så riktige i
concepterna och idéerna. 2:0. Det är ock christeligit och
evangeliskt at i en borgerlig societet eller på Guds jord, besynnerliga
1 hwars och ens fädernesland, tolerera dem, som gifwa konungenom,
hwad honom tilkommer, fastän de icke woro sanne Christi lemmar,
och äfwenwäl fastän de icke woro af konungens och de
regeran-des tro.
§19. Hwad det förra widkommer, så är Christi egit
exemplar-iska lefwerne med sina lärjungar bewis nog, at en sådan
fördragsamhet mot swaga lemmar är christelig. De hade ju bland andra
prae-judicier jämwäl en tanka om et werldsligit rike, derest Christus
(utan at dö först) skulle blifwa konung och de hans mäktige
med-regenter. Deraf kom en annan willfarelse, nemliga at de så nödigt
trodde, hwad han lärde om sin bortgång, korsfästelse, död och
up-ståndelse. Likwäl, som deras hiärta fattat kiärlek til Christi
eff-terföljelse och sanning, så fördrog han dem såsom swaga bröder, wäl
wetandes, at de försakelses wägen blefwo alt mer skickelige til at
undfå Andans smörjelse, som dem i al sanning leda kunde (Joh. 16: 13,
14; Matth. 20: 20—28; 16: 21—23; 28; 10—17; Luc. 24: 21).
§ 20. Twertom är det i kyrkio-societeten en babelisk och
ochristelig tolerance, när andeligen liflösa menniskior (de der hafwa
sit nöije och lif i synder och denna werldenes elementer och
ceremonier) anses såsom lemmar i Christi broderskap eller de trognas
församling af ingen diupare grund än denna, nemliga at de bekänna
den läran eller de satser, som der i landet äro antagne; hwilke dock
(om de än woro sanne) icke annat äro NB i deras hierna än
minnesbilder, hwari den H[elige] Ande intet bor. En sådan tolerance i
kyrkio-societeten är emot Christi sinne, som ses kan af Matth. 23: 8;
2 Cor. 6:14—18; i Cor. 5: 9; 2 Cor. 11: 20; Apoc. 2: 2.
’ T. 269 och N. 1657; V. såsom alle ock. 2 F.j i T. 269 och N. 1637.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
