Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VIII. Om evangelisk tolerans i religionsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN", OM EVANGELISK TOLERANS I RELIGIONSMÅL
6l
ens (d. ä. de trognas) amma (Es. 49: 23) och de förtryktas
beskyddare. Men deraf följer intet, at hans kongeliga maijestät skal
med werldslig straff anse dem, som af prästerna anses för kättare
eller obstinate och halsstarrige willfarande i läran. Lät ock wara,
at den anklagade foro upsåteliga will från Guds sanna och lefwande
kännedom, hwari ewigt lif rotar sig (1 Joh. 17: 3, Sap. 15: 3), så
wore han dock intet mera straffelig hos werldslig öfwerhet, än
den, som i obotfärdighet och ärbar werldskärlek upsåteligen
och hårdnackat far wilse från Guds sanna och saliga kärlek, som
warar i ewighet. Korteligen, naturens rike, derest en jordisk
konung regera kan, och Christi rike, derest Jesus ensam är konung,
de hafwa olika regerings-forme (Marc. 10: 42—45; Joh. 18: 36—38).
§ 40. Fördenskul, mine käre motståndare, som ropen på
christelig öfwerhet, fatten mig rätt! Jag önskar, at al öfwerhet
måtte på menniskligit wis omgås med menniskior, hålla förbund
och äkta trohet mot undersåtarna och förnämligast bedja om
nåd til en san christendoms början och fortgång. Blifwer detta
sista wärkstäldt, så tror jag, at den christeliga öfwerheten warder
så opartisk, at den anklagade så wäl som anklagaren förskiutes
til Guds lefwande ord, som ofelbart ransakar och dömer,
hwil-kendera af oss är obstinat och obotfärdig. Imedlertid förehåller
jag eder saken i upriktig kiärlek sålunda:
Det är christeligt at en öfwerhets-person, om den blifwit
Christen eller benådad med Andans gåfwo, söker på andeligt
wis med förbön exempel och förmaningar at inplanta en friwillig
kärlek och ren Guds kännedom i undersåtarnas siälar. Giör
nu en konung detta, så skier det, så wida han är Christen
och intet af hans kongeliga makt, likasom samma konungen
kunde åt en siuk undersåte lemna et godt läkare-råd och
hälsosam medicine och dermed bewijste sig såsom en
förståndig medicus, fast intet i det målet brukades kongelig makt.
Såsom det nu för en konung, där han än wore både en god medicus
och Christen, är ogiörligt at med öfwerhets makt och wåld giöra
sina undersåtare sunda och friska til kroppar, hog och böijelser,
så är det ock för al mennisklig arm omöijeligt at med lekamliga
straff och belöningar, hotelser och löfften giöra förståndets öga
friskt, då det är siukt i trone. Däremot har det bedröfweligen nog
kunnat skie at helbregda siälar genom werldslig arms påläggande
låtit sig såra och döda, nemligen då de warit så ostadiga, at de
heldre welat i skrymteri falla til den rika och importanta läran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
