- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tolfte årgången, 1911 /
89

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - IX. Om försoningen m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSÉN, OM FÖRSONINGEN M. M.

som säijes skie per modum operis operati) och des nödwändighet
äro i min siäl genom Skrifftenes witnesbörder wederlagda, så

c) kan jag icke medgifwa såsom et Guds bud, då kongl,
kyr-kio-lagen giör af barndopet en så stor nödwändighet, at den, som
NB innom 8:de dygnet icke NB af sina ordinaire sokne-präster,
hälst kyrkio-herren, begär och låter sit barn döpas, han måste
plikta och därjämte lida, at (emot apostoliskt exempel och sinne)
en med exsecutions betjenter rustad präst tager barnet och döper
det effter rituale, oaktadt Christus med sit blod förwärfwat sine
församling frihet från ogrundada tros-articklar och ceremoniers
twång.

d) Den sanna christeliga friheten kränkes härwid så mycket
mer, som barndops-acten NB är bunden til de i handboken
föreskref-na formulären, hwaraf följer, at äfwen de wälmente, som ännu
wilja condescendera med den förfallna kyrkans ceremonier, icke
hafwa tilstånd at ändra eller utelemna något anstöteligit ord, som
i bemälta rituali finnes. An mindre får bönens Ande sin fulla fart
och frihet at effter behag med egna ord wälsigna barnet, såsom om
Christo samt Iacobo Patriarcha står at läsa (Marc. 10: 16, Gen.
48: 14—16).

5:0. Christi helga nattward är dem christnom allena uplåten
och gifwen. Aldrig har Christus befalt, at hedningar skola stå i sit
mörker och utwertes apa effter den heliga communion, som han sielf
i liuset håller med sin äkta brud och församling.

Denna christeliga församlingen är en samling af födda präster
(öfwersta prästens Jesu barn, Luther, Tom. 2:0 Altenb., fol. 501—
510), d. ä. de utkallada utkorada och trogna (Apoc. 17: 14). Och
när desse försättas i sådana omständigheter, at de icke kunna holla
nattward på Christi sätt och effter hans sinne, då warder
natt-wardens underlåtande så litet räknad dem til synd, som det hos
Israeliterna bestraffades, at de i sin 40-åra resa i öknen hwarken
omskoro barnen, eij heller åto påskalambet (Jos. 5; cfr Ps. 137: 3, 4).

Dessa förbemälte den lefwande församblingens lemmar niuta
dock äfwen i öknene (Apoc. 12: 14) Jesu helga lekamen och blod,
sig til näring och rening (Joh. 6: 55; 1 Joh. 1: 7). De anse alt det
goda, som de undfå til siäl och kropp såsom en frukt af Jesu blod
(Gal. 3: 13, 14; Eph. 1: 3—7).

I detta sinnet yttrade jag mig, sistledne Febr. inför den
lof-liga Ciemners Rätten, då Madame Guions »Lätta sätt til at bedja»
samt anonymi »Anwisning til bönen» etc. effterfrågades, nemligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1911/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free