Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Englands brytning med Rom enligt nyare engelska handböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR ’75
kastades af lordernas hus och därför blef verkligt realiserad
först vid sessionen 1534.
I fråga om de motiv, hvilka förde Henrik VIII till att
genomdrifva denna prästerskapets underkastelse och den kungliga
Suprematien 1534, vill Gee ej döma, utan håller frågan öppen
som dunkel; han erinrar om, att konungen själf bekände
motivet vara önskan, »att Jesus Kristus skulle ensam bli erkänd
som de kristnas herre, och Jesu ord blifva predikadt och ej
påfvens kanones och dekret». — A andra sidan kommer Gee
till samma resultat som Gairdner beträffande innebörden af den
kungliga Suprematien, nämligen att denna omfattade äfven den
högsta andliga makten, verklig andlig -diktatur öfver kyrkan.
Och i fråga om den mest omstridda punkten, klostrens
indragning, där äfven Pollard tvekar, om icke undertryckandet var
till mera skada än nytta, presterar Gee ett energiskt försvar
för klostrens höga ståndpunkt i det hela och betonar, hvad de
betydde för andlig bildning, uppfostran och fattigvård; liksom
Gairdner menar han, att en reformation af klostren skulle ha
kunnat afhjälpa bristerna och gjort dem dugliga till en ny epok
af välsignelserik verksamhet. Cromwells och Henriks angrepp
på dem blir då ock främst motiveradt af penningbegär och
hämdlystnad. Den stora arbetslösheten i England vid denna
tid är Gee ock böjd att delvis skrifva på klosterindragningens
konto. — Det sagda må vara nog för att ge en antydan om
Gee’s allmänna ståndpunkt.
LlNDSAY hör ock till de ansedda forskarna på
reformationshistoriens område; äfven om hans framställning beträffande
England helt naturligt måste blifva kortfattad (dock mer än 100
sidor i vol. II af hans arbete), märker man oupphörligt inslag
af själfständig källforskning. Framställningen är synnerligen
lättläst, gjord med fart och temperament; fortlöpande
hänvisningar till källor och litteratur föröka dess värde. Det
intressantaste är ju här, att engelska reformationshistorien af en
engelsman inarbetats som ett led i det stora europeiska
sammanhanget. Totaluppfattningen är mera direkt protestantisk
än i något af förut nämnda arbeten, och mera förstående gent
emot lutherdom och framför allt kalvinism (förf. tillhör den
unierade skottska frikyrkan). I fråga om lollardismen betonar
han starkt dess fortvaro omkr. 1500 och låter en rad intressanta
fakta ge en hårdhändt kritik af Gairdners teorier. Det tidiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
