Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Luther I. af Hartmann Grisar S. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
’75
ternas orden och dess betydelse för Luther. Och naturligen är
nästan öfverallt hans framställning intressant som exempel på,
huru de nu aktuella Lutherproblemen från katolskt håll bedömas.
Tyvärr hemfaller dock författaren ej sällan till en bredd, som
gör framställningen tröttsam och nästan tvingar läsaren att
»hoppa öfver» både här och där för att någonsin komma till
slutet. Ej minst gäller detta de långa resonnemanger om Luthers
karaktär och åskådning i romarbrefskommentaren s. 146 — 212
och om lians utveckling 1519—20, alltså två i och för sig
synnerligen intressanta moment; likaså om Luther och den fria
viljan s. 511—571, m. fl. partier. I det stora hela synes ock
boken mera vara en bearbetning af redan gjorda forskningar än
direkt förstahandsarbete, något som för en Lutherbiografi
nästan blir oundvikligt, så som Lutherlitteraturen sväller ut. — Tyvärr
måste vi göra en svårare anmärkning. Författaren har som
sagdt otvifvelaktigt gått till sitt arbete med ärligt uppsåt att
vara opartisk; men hans medfödda antiparti för Luther har gång
efter annan kommit honom att genombryta sitt schema på ett
sätt, som förstör det goda intrycket af hela arbetet. Redan på
dess första sidor möta vi ett exempel. Grisar har måst erkänna
ohållbarheten af fiendernas påståenden om Luthers osedliga lif
under klostertiden. Men huru det var, innan L. gick in i
klostret, är ej så godt att veta. »Von seinem Lebenswandel in jenen
Jahren, die wegen der Ausgelassenheit der Sitten in der Stadt
für ihn gefährlich genug waren, erfaren wir bei der Kargheit
der Qvellen wenig Bestimmtes. Luther selbst benannte in
reiferer Lebenszeit die Universitätsstadt (Erfurt) mit den groben
Ausdrücken »Bierhaus» und »Herberge der Unzucht»» (sid. 5).
Man märke den försåtliga formuleringen; förf. själf har ej påstått
något, men han kan vara tämligen trygg för, att den
antilu-therska katoliken vid läsningen skall draga den nödiga
konklusionen. Denna framtvingas ytterligare genom ett par citat utan
bestridande sid. 19 f. från Luthers fiender, hvilkas oriktiga
uppgifter på andra punkter författaren erkändt. Så blir
slutresultatet, att om Luthers kyskhet under klostertiden ej kunnat
förnekas, har han dock komprometterats som okysk före denna
tid, och den vulgärkatolska uppfattningen kan frodas utan att
känna sig dömd genom Grisars »verkliga historiska bild». -—
Ett dylikt sätt att med ena handen gifva för att sedan med
andra handen återtaga möter upprepade gånger, bl. a. äfven i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
