Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Kyrkans verksamhet och resultatet däraf i Linköpings stift under biskop Filenius’ tjänstetid, 1761—1780
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEM KYRKLIGA VERKSAMHETEN I LINKÖPINGS STIFT I 7 63—1780 6 I
en annans än den sjukes, oeh som predikade »mycket väl och
ljufliga», hvarför folk strömmade dit, men däremot öfvergåfvo
församlingens allmänna gudstjänst. Prosten Björn och en student
Krönberg upptecknade predikningar från detta hemliga håll,
hvarifrån man lät påskina, att de utgingo från en ängel,
som Gud sändt till den sjuka för att hugsvala henne.
Visita-tionsprotokollet vittnar dock om, att biskopen lätt kom under
fund med, att han där hade att »göra med satans illfundighet».
Det lyckades ock sedermera för en kyrkoherde Fornander i
Frinnaryd att få henne erkänna, att hon handlat med illistighet
och med bedrägligt syfte. Hennes sak bragtes inför världslig
domstol och omsider resolverade Göta hofrätt, att den hysteriska
kvinnan skulle tagas in till vård vid hospitalet i Linköping, där
hon efter några år afled. Efter hennes död inkallades
hospitalspredikanten till konsistorium för att delgifva det sina
iakttagelser beträffande henne, och han klandrades därvid, emedan
han meddelat den heliga nattvarden åt en »så skrymtaktig
människa». Detta hade dock skett på hennes uttalade begäran.
Bland allmogen i gemen förspordes inga svärmiskt religiösa
rörelser, som kunde väcka oro och bekymmer hos stiftsstyrelsen,
tvärtom konstaterades med åren en minskning däri, men
biskopen och konsistorium hade ej kunnat undgå att lägga märke till
att i stället en rationalistisk ande började spåras, något af den
nya lifsåskådning, som hyllades inom en del af samhällets
högre kretsar under den gustavianska tiden. Redan i Cleri
co-mitialis cirkulär från riksdagen 1770 uttalades bekymmer öfver
»den lättsinnighet och fritänkeri i religionssaker, som allt vidare
börja utbreda sig och sprida dess gift till allmänheten», och »som
kunde medföra tvifvelsmål om vår evangeliska läras
grundsanningar, åtminstone torde öka den kallsinnighet uti gudsfruktan,
som utom dess är i våra dagar nog tilltagande». I den
berättelse, som Linköpings stifts konsistorium 1771 afgaf till
riksdagens prästestånd angående det religiösa tillståndet i dess
underlydande stift, försäkrades visserligen, att Guds ord rent och klart
predikades och sakramenten efter Kristi ord och instiftelse
utdelades, men hjärtats och lefvernets förbättring röjdes icke »i
den synbara män, som skäligen kunde förmodas, där Guds ord
är så rikligen boende». Väl kunde en dylik klagan haft fog
för sig utan hänsyn till de nya tidströmningarna, men, att den
hade till någon del sin grund i dessa, märkes af det cirkulär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
