Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nat. Beckman. Ärkestiftets äldsta kalendarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
NAT. BECKMAN
Till Daciani, Dec. 18, har jag ingen motsvarighet. I alla dessa
fall står man rådlös inför frågan, hvilken väg uppgifterna
vandrat till norden. Man kan blott säga, att det troligen är ganska
långt tillbaka i tiden man har att tänka sig de gemensamma
källor, som förlorats.
En större grupp af likheter få vi, om vi jämföra med
etigelska kalendariet’. Några anglosaxiska skriftdrag förekomma
ej i stort sedt. Men man skulle möjligen kunna peka på ett
par lingvistiska påverkningar. De senare äro dock enstaka.
Men då man läser Eadmundi för Edmundi, så tänker man strax
på engelsk påverkan. Likaså beror väl Octabas för Octavas
vid d. i juli på direkt eller indirekt inverkan af ett förlägg
med Angelsaxiskt stunget b (b). Själfva helgonnamnen
kommer man väl bäst till rätta med, om vi uppställa en tabell:
Namn i
Vallentuna-kalendariet. Utländska motsvarigheter.
Atheldride virginis, juni 23. Engelska flere, delvis gamla H. (Enstaka tyska, Trier Benediktinernunnorna G.)
Bertini Abbatis, sept 5. Engelska flere, gamla H. (Trondhjem, Utrecht, Frankrike G.).
Dunstani, maj 19 (engelsk biskop). Flere eng. H., G. Ingen tysk.
Eadmundi regis, nov. 20 (engelsk kung). Engelska flere G. H. Rouen, Paris, Skandinavien G. Ingen tysk.
Guthlatij confessoris, apr. 11. Två eng. H., ingen tysk.
Johannis in beuerlac, maj 7. Flere engelska G. H., ingen tysk.
Vuilfridi confessoris, apr.24. Durham, York (Canterbury enl. Acta sanctorum) G. H., ingen tysk.
Ealfegi archiepiscopi apr. 19 (Ärkebiskop CElfeag, d. 1012). Winchester G. H., ingen tysk.
Att i våra kyrkor funnos mässböcker af engelskt ursprung,
är redan iakttaget af Olaus Petri, och Skara biskopslängd
upptager England såsom det land, hvarifrån Biskop Bengt den gode,
Knut Erikssons samtida, inköpte den bibel, han skänkte
Mariakyrkan i Skara. I betraktande häraf skulle man väl snarast
vänta att finna flere oomtvistliga bevis på engelsk inflytelse, än
vi här uppvisat. Vi skola nu tillse, om vi kunna visa några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
