Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Linköpings stifts prästerskap, dess konsistorium och biskop 1761—1780
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I oo
g. westling
gäran befalla konsistorierna anmoda prästerna att söka förmå
allmogen prenumerera på denna publikation, hvilken befallning
Linköpings domkapitel efterkom i början af nästföljande år.
Huruvida allmogen lyssnade till uppmaningarna att skaffa sig
verket, lämna vi osagdt. Vissare är, att den småningom tog
vara på prästerskapets råd att odla potatis. Inom stiftet hade,
såsom förut är nämndt, allmogen under de första åren af Gustaf
III:s regering lidit af dålig årsväxt, hvarför landshöfdingen i
Linköping i skrifvelse till domkapitlet anmodade detta att
uppfordra prästerskapet att »med eftertrycklig föreställning om
nyttan af denna jordfrukt och med tjänliga uppmuntringar
intressera allmogen att odla den. Landshöfdingen räknade på
prästernas patriotiska nit och deras »hos församlingarnas ledamöter
ägande förtroende». Domkapitlet själft motsvarade hans
förväntan. Det utsände ett cirkulär och förordade på det högsta
potatisplantering» så bland allmogen som torpare och
back-stugufolk, hvilka senare äga dels ganska ringa, dels alls ingen
åker att med säd beså men väl kunna uppröja någon liten plats
till plantering för denna trefliga, sunda och välsmakande
jordfrukt, hvaraf flera miljoner hushåll utomlands hafva sin
förnämsta föda, och således bereda sig själfva utväg till
nödtorftigt uppehälle, särdeles under infallande missväxtår». I hvad
mån stiftets präster befordrade potatisens odling, kan ej
afgöras, men att dess spridning ökades i landet, är väl bekant.
När det 1776 blef fråga om att bland allmogen sprida
kännedom om en som värdefull ansedd skrift om »Svenska
boskaps-afveln till sin rätta vård och skötsel», så vädjades ock tili
stiftets prästerskap med begäran om deras medverkan, o. s. v.
Den sistnämnda skriften hade till författare en prost, dock från
annat stift. Men äfven prästerna inom Linköpings stift hade
starka jordbruksintressen, därigenom att de hade sina boställen
att sköta. En af gymnasiets lektorer, C. Nyrén, inlämnade i
september 1763 till konsistorium ett memorial, däri han föreslog,
att åtgärder måtte vidtagas för att bilda ett
landthushållnings-sällskap bland stiftets prästerskap. Han var öfvertygad, att
prästerna voro de, som ägde »de grundligaste insikter i
naturvetenskapen» och därför visste bäst »att umgå med röns
anställande i landthushållningen». Därför skulle det helt visst
lända till gagn för landet, om ett dylikt sällskap komme till
stånd. Han rekommenderade, att dess medlemmar efter hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
