Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Lundström. Ett förslag från 1700-talets början om närmare förbindelse mellan Englands och Sveriges kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
HERMAN LUNDSTRÖM
Onekligen röjer detta bref en särskildt för en lekman ganska
aktningsbjudande insikt i den fråga, som här kommit på tal.
Emellertid är en omständighet ägnad att väcka öfverraskning.
Hvarför har Gyllenborg ej med ett ord omnämnt den för en
ifrågasatt förbindelse mellan Sveriges och Englands kyrkor
utan all jämförelse i engelska ögon viktigaste punkten: har den
svenska kyrkan förmedels en oafbruten successio apostolica i
likhet med den engelska bevarat det äkta historiska
episko-patet? Hvad kan vara skälet till, att denna fråga alldeles icke
är vidrörd? Hörde den till de »subtile kontroversier», hvilka
lekmannen gjorde klokast i att försiktigt förbigå? Eller hyllade
man den i senare tid äfven af framstående kyrkohistorici
omfattade, ehuru oriktiga meningen, att den episkopala
vigningsföljden i Sverige blifvit rubbad och afbruten om än icke vid
reformationen, så dock vid ärkebiskop Olaus Martini’s tillträde
till sitt höga ämbete? Eller lade man i England ännu icke så
stor vikt vid frågan om successio apostolica r Frånsedt den
senaste frågan, som utan vidare är klar, måste de båda andra
f. n. lämnas därhän. Vi få alltså nöja oss med att konstatera
det egendomliga faktum, att grefve Gyllenborg i sina skrifvelser
icke med ett ord vidrör denna hufvudpunkt, hvilken redan då
hade så stor betydelse för de anglikanska kyrkomännen och som
bekant i våra dagar spelat en afgörande roll i förhandlingarna
mellan representanter för Englands och Sveriges kyrkor.
Något svar på Gyllenborgs ofvan meddelade förfrågan har
hittills icke varit kändt. I Växiö gymnasii- och stiftsbibliotek1
har jag emellertid påträffat två högst intressanta svarsskrifvelser
af biskoparne johannes gezelius i Åbo och david Lund i
Växiö. I)en förres bref är dagtecknadt i Viggebyholm den 20
februari 1718, den senares är skrifvet i Växiö den 4:de i samma
månad. Båda biskoparne ställa sig i det hela afvisande till
Gyllenborgs förslag. Framför allt gäller detta — såsom man, med
kännedom om dessa kyrkomäns allmänna ståndpunkt, redan
på förhand kan förstå — Växiöbiskopen, som kärft afvisar
hvarje sorts närmande till den engelska kyrkan, med mindre
hon skulle »vilja bekväma sig till vår bekännelse». Då biskop
Lunds svar till Gyllenborg emellertid endast blifvit »extractevis»
upptecknadt i den angifna Växiövolymen, är det ju möjligt
1 Kvartvolymen n:o 48; sid. 43 — 59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
