Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i o8 MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
vanliga Nådastolsmotivet, har Haken här framställt Gud Fader
med den döde Kristus på knäna. På ett träsnitt af Dürer
förekommer samma sak, men annars mig veterligt ej någonstädes
inom konsten. — På altarskåpets kvinnliga bilder återfinna vi
det för Haken egendomliga repaktiga håret, och på Kristi
länd-kläde hans små korta rundade veck, som gå igen hos honom
och hans skola, särskildt på hufvudbonader och underärmar
(Gudmundråskulpturerna, ett par S:t Anna-bilder, krucifix m. m.,
äfven i målning på altarskåpsdörrar). Sättna-skåpet har också
det för Haken utmärkande gallerverket, en list af i hvarandra
gripande fiskblåsor. — På den vackra bilden af S:t Mikael, från
Skog, och hos den snälla och prudentliga madonnan med
barnet, från Ytter-Lännäs, samt många andra bilder bör man lägga
märke till den egendomliga karnationen med stark rodnad på
näsa, kinder och hårfäste.
Haken Gullesons efterföljare voro af ganska låg
konstnärlig halt. De efterbildade honom helt maskinmässigt,
veckbehandlingen blef skematisk och utan mening, hufvudena kantiga
och liksom sammansatta af mot hvarandra vinkelräta reliefer.
Exempel äro Junseleskåpet, madonnan från Resele och den
enastående fula Piteå-gruppen från Sättna. Goda skolbilder äro
däremot två stora reliefer från Gudmundrå, båda tydligen af
samma hand; den ena framställer Kristi grafläggning, den andra
Kristi begråtande.
Bland importerade arbeten må nämnas den stora
madonnabilden från Indals-Liden, ett Lübecker-arbete från 1400-talets
slut, och framför allt det sköna Nordingrå-skåpet, som fått en
hedersplats ensamt för sig bakom högkoret i ett rum, kalladt
mysteriekoret. Skåpet är nämligen ett mysterieskåp och visar,
förutom två helgonbilder, tretton målade eller snidade scener
ur Kristi historia. Konstnären, från Bryssel, är okänd. — Bureus’
anmärkning, inryckt i katalogen, 0111 att det liknar »henne i
Uppsala», torde hänsyfta på det nu från Skånella kyrka
åter-förvärfvade stora altarskåp, som före det Prechtska altaret och
ändå längre före det nuvarande fabrikssnickrade underverket
prydde högkoret i domkyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
