Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - K. B. Westman. Den Heliga Birgittas Uppenbarelser i urval och öfversättning med inledning, anmärkningar och förklaringar, utg. af Richard Steffen. Stockholm 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
215
latinska versionen konstant uppmärksamhet, om man vill exakt
återgifva de ursprungliga tankarna.
Ett enda exempel på ett förbiseende i ett sådant fall: i
VII 27 talar Kristus (s. 161) om, hvad man skall göra för att
vinna barmhärtighet hos honom. Där nämnes 1. »ånger och
bättring» (»angir oc idhruga») 2. »syndabekännelse och bikt»
samt »att de bättra sig från alla sina synder (at the bätrin alla
sina synde) och göra full bot för dem.» Man frågar sig:
kommer bättringen igen under 2. — den är ju redan nämnd under i.f
Gåtans lösning är enkel: »at the bätrin alla sina synde»
betyder näml. icke: »att de bättra sig från alla sina synder», utan
som latinet (emendent omnia peccata sua) visar: »att de göra
satisfaktion för alla sina synder», liktydigt med den följande
satsen: »och göra full bot för dem» (här har fsv. »bätring», som
således betyder »satisfaktion» och icke vårt »bättring»). Det
är det bekanta dogmatiska skemat: contritio cor dis, confessio oris
och satisfactio operis, som ligger till grund för framställningen
(fastän de två senare momenten sammanförts och den påföljande
kommunionen satts som 3.).
Det är väl också förkärleken för den fsv. texten, som
föranledt förf. att föredraga dess kapitelnumrering framför den lat.
(så i innehållsförteckningen, i texten stå båda). Mot denna
praxis kan man, utan att ingå på frågan om versionernas
relativa värde, anföra praktiska skäl. Den latinska ordningen är ju
den slutgiltiga, som genom de tryckta upplagorna slagit igenom,
medan den fornsvenska är ett af de många föregående försöken
att ordna materialet. Den förra omfattar också ett större
område: af de i de vanliga Revelationssamlingarna ingående
texterna är det endast 4 kapitel (Sv. IV 142—145), som ej stå i
latinet, medan det finns öfver ett halft hundratal texter, som
stå i lat., men ej i fsv. (halfva Extravagantes-boken m. fi.).
Äfven om man besluter sig för att använda den fsv.
numreringen, kan man alltså ej undgå den lat., och
sammanblandningen af båda har fört till sådana oformligheter i
innehållsförteckningen, som att efter IV 132—135 enligt svensk
numrering följer IV 142 enligt latinsk och sedan åter IV 141 enligt
svensk, utan att någon antydan göres om detta förhållande.
Och i Extravagantes-boken har förf. gifvit den lat. numreringen
företräde, äfven där svensk finnes.1 Redigast är enligt min
1 Revelationen om Vadstena s. 247 har fått felaktiga nummer; det bör
vara 24 enl. lat., 29 enl. sv. numrering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
