Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - K. B. Westman. Den Heliga Birgittas Uppenbarelser i urval och öfversättning med inledning, anmärkningar och förklaringar, utg. af Richard Steffen. Stockholm 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
7) IV 77 ger en af de mest gripande inblickarna i hennes
inre — vi höra där, hur hon i känslan af sin oändliga
ovärdighet tackar Gud för uppenbarelsernas gåfva och får hans svar
till styrka och uppmuntran.
8) IV 128 — ett svar till gammal italiensk eremit, att han
understundom bör lämna det kontemplativa lugnet och gå ned
från ödemarken för att verka bland sina medmänniskor —
belyser klar det aktiva draget i hennes religiositet.
9) IV 143 är hennes sista inlägg i arbetet för påfvens
återvändande från Avignon och kyrkans reformation, afsändt i juli
1373 till Alfons, som då var i Avignon.
10) Sv. IV 142 —145 — böner eller meditationer, möjligen
från de sista åren Ulf lefde — äro mycket karakteristiska för
hennes religiösa tankegångar. Se t. ex. den grandiosa
skildringen i 145 af Kristi, den tappraste hjältens, den manligaste
riddarens, kamp och seger på Golgata!
11) V ii (Sv. IV 137) innehåller hennes egen syn på sin
utveckling (liknelsen om gnistan, som föll på svafvelberget).
12) Beträffande VII 7—8 äro omständigheterna vid
tillkomsten ovanligt väl kända och äfven innehållet af stort historiskt
intresse. Alfons berättar i Proc. can. 310 156 v., att hon en
afton två dagar innan hon lämnade Rom för att resa till
Jerusalem — alltså i början af 1372 — fick besök af
franciskaner-munken Petrus från Trastevere (de Transtiberim), som begärde
upplysning af henne i vissa samvetsfrågor. Hon fick följande
dag svar på dem af Maria i kyrkan S. Maria rotonda, d. v. s.
Panteon. Frågorna gälla fraticellernas oppositionspunkter mot
påfvekyrkan, hvilka hon på det bestämdaste ogillar, oaktadt hon
annars — såsom vi veta af VII 20 (en uppenbarelse till
minoriten Martin af Aragonien, sekreterare hos drottningen af
Cypern) — ställer sig på den strängare observansens sida inom
franciskanorden gent emot konventualerna.
13) VII 30 kan betraktas som hennes testamente; det är
den »gemensamma och allmänneliga uppenbarelse», som hon
talar om på dödsbädden (VII 31, Steffen s. 163).
14) Hur hon tänkte sig ett korståg, kan man finna af
VIII 39, 40, 43, 45, 46, som kommit till med anledning af
Magnus Erikssons ryska tåg.
15) VIII 57 — i två recensioner, den vanliga och en
betydligt afvikande i två hdss. (tryckt i mitt anf. arb. s. 295—6)
Kyrkohist. Årsskrift 1912. l6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
