Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Herman Lundström. Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium. Uppland, utg. af Sigurd Curman och Johnny Roosval. Band IV. Häfte I. Erlinghundra härad. Upsala 1912 - Joël Nilsson. The Swedish Settlements on the Delaware, their history and relation to the indians, dutch and english 1638—1664, ed. af Amandus Johnson. New York 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2öo LITTE RATURÖfvERSIKTER
borde skynda att från början tillförsäkra sig om detta verk.
Priset måste anses synnerligen lågt. Vi sluta med ett varmt
instämmande i utgifvarens uttalade förhoppning, att det må
förunnas arbetet att från denna så löftesrikt gjorda början »få växa
ut till sitt fulla omfång och icke nödgas stanna på halfva vägen».
Ldm
Kyrkliga förhållanden i den svenska Delawarekolonien.
Amandus Johnson, The Swedish Settlements ön the
Delaware, their history and relation to the indians, dutch and english
1638—1664. New York 1911, 2 vol., 879 s. Publications of
the university of Pennsylvania. Pris 6 dollar.
De partier i detta för oss svenskar särskildt intressanta
arbete, hvilka behandla det kyrkohistoriska stoffet, torde kunna
refereras sålunda.
Reformationen hade som en frisk vårvind gått fram öfver
Sverige. Dess folk rördes af ett nytt lif — den lutherska
reformationen var en folkets rörelse — och det utvecklade och
förädlade sin moral samt gjorde lifvets rättesnören mera starka.
Sveriges lutherska präster voro i allmänhet väl utbildade för
sitt kall. Många af dem hade studerat utrikes, och det fanns
i Amerika under det sjuttonde århundradet icke mera lärda
predikanter än de, som den svenska styrelsen sände dit.
Jämte religionen var språket i en öfvergångsperiod.
Reformationen gjorde språket uttrycksfullt, och dess reformer blefvo
också språkets. Man bemödade sig allvarligt om att befria det
från utländskt inflytande och att göra det till ett kulturspråk.
Den period, som följde närmast efter reformationen, var
emellertid ogynnsam för språkets kultivering och växt. Men med
Gustaf II Adolf började en ny æra. Då fingo rikets fornforskare
och historiker en instruktion att samla ord för en fullständig
svensk ordbok; då erhöllo professorerna vid Uppsala universitet
en uppmaning att på svenska framställa världens vetande,
hufvudsakligen genom öfversättning af utländska verk, — då var
det svenska språket likt en svällande rosenknopp, som håller
på att slå ut och visa sin skönhet för världen.
Ädel var religionens, kraftig språkets planta. Då Sverige
år 1638 vid Delawarefloden anlagt en koloni, som fick namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
