Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nils Jacobsson. Uppsaladocenten Arvid Gradins »deputationsresa» till patriarken i Konstantinopel 1739—1740 — ett led i Zinzendorfs missionsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O NILS JACOBSSON
hjälpa mig. Mitt uppdrag är stort och viktigt för mig, och jag
beder af innerligaste hjärta till Lammet om välsignelse och
lycka i mitt företag, genom hvilket så många tusen arma själar,
som ligga mig på hjärtat, kunna hjälpas. Jag hoppas af
Frälsaren få en gynnsam utgång, saken är hans». Vistelsen i Holland
utsträcktes till fyra veckor, under hvilken tid han förberedde
sin resa, anskaffade en del rekommendationer och arbetade på
sin historik öfver brödraförsamlingen m. m. Så gjorde han en
uppvaktning hos franska sändebudet i Haag, markis Fénélon,
till hvilken han fått en rekommendation af grefve Z., för att
bedja om dels ett pass för resan genom Frankrike, dels en
rekommendation till franska sändebudet i Konstantinopel. Han
blef mycket vänligt mottagen och fick redogöra för
brödraförsamlingens lära och inrättningar, hvarom nu var »ett stort skri»
i Holland. Markisen var mycket nöjd med de af Gradin
lämnade upplysningarna, och då G. följande dag var inbjuden till
taffel hos honom, uttalade han sin stora glädje öfver det arbete
till hedningarnas omvändelse, som bröderna börjat i Västindien,
Grönland och Afrika samt lämnade honom de begärda
handlingarna under de hjärtligaste artighetsbetygelser.1 På uppdrag
af Z. uppvaktade G. i sällskap med Isaac Lelong en medlem
af ostindiska kompaniet i Amsterdam, v. n. Vesterveen, med en
vördsam anhållan, att kompaniet ej måtte spärra vägen till
hedningarna i Ostindien för brödraförsamlingens missionärer. Denne
lofvade visserligen att gifva dem sin hjälp. Men något verkligt
resultat ledde dessa underhandlingar icke till.
En god vän och broder vid namn Heinrich Cossart, som
vid denna tid vistades i Heerendyk, beslöt nu att göra G.
sällskap genom Frankrike till Marseille för att se till om något
kunde göras för evangelii sak i dessa trakter. Efter fottvagning
och en rikt välsignad nattvardsgång i Heerendyk den 26
december afreste de båda bröderna följande dag. Dagens lösen löd
så löftesrikt: De skola vara mitt folk, och jag skall vara deras
Gud i sanning och rättfärdighet (Sak. 8 : 8). Färden gick först
till Utrecht, så båtledes till Leyden, vidare landsvägen till Haag,
hvarest de fingo fröjda sig med där boende trossyskon, vidare
till Rotterdam, Dortrecht, Antwerpen och Brüssel. Vid Maubeuge
gingo de öfver franska gränsen och fortsatte öfver Rheims,
1 Gradins bref till Z., Amsterdam d. j/iq 1739.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
