Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. Nordlander. Urgamla kyrkliga traditioner i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urgamla kyrkliga traditioner i Norrland.
Uti topografiska beskrifningar öfver norrländska orter finner
man tidt och ofta ett slags verser, som utan tvifvel äro värda
större uppmärksamhet än den, som hittills kommit dem till del.
Dessa handla om märkeliga män, som långt tillbaka i tiden
lefvat i trakten, och om hvad, som dessa uträttat eller gjort.
Verserna äro så byggda, att hvarje versrad innehåller dels ett
personnamn och dels namnet på den by, utjord eller dyl., hvarest
den på samma rad nämnda mannen enligt sägnen skall ha bott.
Versraden kommer på detta sätt att få ett slags meter,
nämligen två betonade stafvelser; och raderna äro mestadels 2—4,
ibland äfven flere.
Med dessa verser äro vanligen, som nämndt, förknippade
sägner om hvad märkligt, som utförts af de i versen nämnda
personerna, eller hvad som händt pä deras tid.
Ur den tryckta litteraturen må först några exempel
meddelas. De sydligaste traditionerna af detta slag äro upptecknade
i Helsingland och röra sig omkring Trönö kyrka. Fyra
husfäder, nämligen:
I. Simeon i Simeå,
Bo i Boåker,
Spjute i Spjutnäs (som nu kallas Kyrkbyn)
och Unar i Viken,
hade kyrkrätt i denna kyrka, men ledsnade till slut på den
långa vägen dit. Såsom mäkta förmögna män läto de därför
bygga sig en egen kyrka, den i Undersvik.1
Den andra versen handlar om ett illdåd, begånget i samma
kyrka. På den tid, då Trönö kyrka var den enda i landet,
lefde i Bollnäs trenne bröder, som hette:
1 Widmark, Beskrifning öfver Helsingland, Upsala 1860, s. 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
