Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2 E. LINDERHOLM
tredje: »das zu sinnlichlebhafte Ausmahlen der Idee von Jesu
als Erlöser, als einem menschlichen Gotte, einem Gott im Fleisch,
der allein Menschen aus jenem tiefen Verderben retten, allein
jene innere Angst zum Schweigen bringen könne.»
Här förfar, fortsätter författaren, pietismen fullt konsekvent.
Är människans natur så genomfördärfvad, att den inre kraften
och förmågan till det goda måste frånkännas henne, så måste,
om hon likväl skall bli bättre, uppenbaras en kraft utifrån. Denna
kraft är Guds nåd, och dess förvärfvare är Jesus Kristus, som
blifvit människa för att återlösa sina eljes förlorade syndiga
bröder, ett föreställningssätt, som är förklarligt hos de
lagt-stående folk, som missionärerna arbeta hos, och förlåtligt äfven
hos en Spener, men omöjligt på en högre kulturståndpunkt med
ett renare Gudsbegrepp, och för öfrigt farligt såsom ledande till
ett neddragande af Jesu person.1
Synnerligen betecknande för rationalismens uppfattning af
nu omhandlade centrala frågor är det, då Krause i annat
sammanhang härom yttrar:
»Das Verderben des menschlichen Herzens ist noch da, man
\
erkennt, man fühlt es noch so wie damahls; aber man leitet es
nicht mer aus jenen Quellen, nicht mer aus einer angebornen
Verdorbenheit, sondern aus eignem Verschulden her; man glaubt
an keine Zurechnung mehr, wo nicht eigne Schuld und Sünde
Statt fand. Die Besserung wird noch für so nothwendig erkannt
wie zu Speners Zeit. Allein man will die unbekannten Wirkungen
der Gnade, von denen der Verstand nichts weiss, nicht mehr
gelten lassen; man will keine Besserung mehr für echt erkennen,
wozu der Mensch selbst nicht das Meiste that. Jesu Wohlthat
und Verdienst wird noch dankbar geehrt; allein man will, man
kann sich nicht mehr überreden, dass die Zueignung seines
Verdienstes allein uns schon besser und seliger zu machen im
Stande wäre.»2
Liksom Spalding, hvilkens tankar här och där spåras, ser
Krause i pietismen en känsloreligion. »Der Pietismus geht aus
von Gefühlen, wirkt hin auf Gefühle und findet in einer gewissen,
ihr einzig gültigen Stimmung des Gefühls das wahre Wesen, die
eigentliche Hauptsache der Religion.» Häri ligger pietismens
1 Krause, a. a. s. 59—66.
3 Ibdm s. 124 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
