Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2 E. LINDERHOLM
kristna tänkandets själfkritik och den nödvändiga nyorienteringen
i den nya världskulturen. Men klart är ock, att rationalismens
religiositet så starkt skiljer sig både från kristendomens stora
klassiska utvecklingslinje och från pietismen, att man icke kan vänta
någon förståelse för denna hos rationalismen, liksom pietismen
icke heller kunde eller skulle kunna förstå rationalismens raison
d’etre. Ingenderas omdöme om den andra kan därför få
synnerlig betydelse. Pietism och rationalism representera de båda
stora religiösa hufvudlinjerna i den moderna tidens kyrkliga
utveckling. Det är två linjer, som aldrig kunna mötas, men båda
äro nu som fordom lika nödvändiga för en sund religiositets
växt och fullkomning.
6. Schleiermacher.
Intill 1830-talet och därutöfver bevarade väl rationalismen
sin makt öfver flertalet teologer och präster liksom öfver den
äldre befolkningens flertal, men öfver ungdomen och framtiden
bestämde den icke längre. Vid 1830-talets början stodo icke
längre rationalism och supranaturalism såsom de båda
kämpande hufvudmakterna inom teologi och kyrka. Andra makter
hade länge varit verksamma på valplatsen.
Hela den första hälften af 1800-talet kan i själfva verket
betecknas som en restaurationens tidsålder, hvarunder en
mångfald nya andliga makter, stödda af stora, i det nationella lifvet
djupt ingripande yttre händelser, liksom förena sig att med
gemensamma krafter andligen öfvervinna upplysningstidens
ut-lefvade och flacka åskådning. I denna riktning verkade på olika
sätt och med olika medel såväl Kants kritiska filosofi som
romantiken, såväl den tyska idealismen som den nya pietistiska
väckelsen. Så gåfvos i lif och tänkande förutsättningar för de
teologiska nybildningar, som se dagen i Schleiermachers teologi,
den spekulativa och väckelseteologien, hvilka blifva
rationalismens och supranaturalismens medtäflare och närmaste
efterträdare.1
Schleiermacher har i sina skrifter blott mycket sparsamt
uttalat sig om pietismen. Så oklar är dock icke hans ställning
1 Stephan, Handbuch, s. 208 ff., 215 f. R. Seeberg, Die Kirche
Deutschlands s. 9. Reuterdahl, Pietismen undersökt af nyare författare. Theol.
Quartalsskrift 1840, s. 275 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
